Lambaréttir

Covid har satt sträck för denna årliga punktid men i år så öppnades det upp – i alla fall lite grand. De försökte tysta ner det in i det längsta och det var väl för att hålla stora almännheten borta från att sluta upp.

Kaldamelar blir mindre och mindre för varje år och det har förstås att göra med att många bönder börjar att ge upp lantbruket. De har helt enkelt inte råd att fortsätta.

Det är ändå en viss stämning att se alla lammen och höra deras mäande.

Vinnaren i bankens sommartävling

Under första delen på Karin Ingas sommarlov jobbade hon för kommunen. De har en arbetsskola för ungdomar där syftet är att få prova på hur det är att arbeta, komma i rätt tid och utföra enklare syften och dessutom få känna hur det är att få lön för mödan.

Vår bank hoppade på detta projekt och arrangerade en tävling. Om du skickade in en bild där du jobbade i skolan så hade du chansen att vinna en extra sommarlön.

Och dra på trisser, är det inte våran Karin Inga som går och vinner första pris. 🙂

Här är bilden som Karin Inga vann med.

Karin Ingas bidrag till Arion Bankens sommartävling

Banken hörde utav sig och vi åkte ner för blomavhämtning och bildtagning.

Stockholm i mitt hjärta

Vi avslutar vår semester med två dagar i Stockholm. Och det mina vänner, var totalt rätt beslut. De äldsta tjejerna minns inget av stan och Disa har aldrig varit där.

Vi åkte tåget från Mora till Stockholm och kom dit vid lunchtid.

Vi bodde på Motel Hamarby Sjöstad och det blev verkligen en glad överraskning. Vi hade ett familjerum som var smart dekorerat och vi kunde se Globen ifrån vårt fönster

Flickorna var lyriska.

Först ut var Skandinavian Moll i Solna. Anna skulle köpa en ny telefon. Dit åkte vi med tvärbanan som gick precis utanför hotellet. Den hade exakt samma design som den som vi gick i när vi var i London.

Scandinavian Moll here we go!

För att då toppa Londonkänslan hoppade vi in till Wagamama på vägen hem. Mysigt med take out och vi åt i lobbyn på hotellet.

Och ja, det var så underbart att vara tillbaka på de gamla stigarna igen. Vi bodde i mina gamla hemkvarter och jag och Anna gick förbi gamla huset och de stigarna som jag gick medans vi bodde där. Om så bara periodvis. Jag blev nästan lyrisk av att se vårt hus och gå upp mot Skärmarbrink och vägen gentemot Globen. Det stack lite i hjärtat när jag såg gamla slakteriområdet som de nu håller på att göra om till bostadsområdet.

Nästa dag stod det shopping, shopping, shopping på agendan. Vi tog tunnelbanan in till T-centralen och bara att få se “Plattan” var en upplevelse för tjejerna.

Det blev ett galen dag med mååånga steg och mååånga affärer. Telefonen berättar att vi gick 16 km! Disa skulle få ett par nya skridskor så vi letade upp butiken som låg på Birger Jarlsgatan. Vi gjorde en miss på tunnelbanan så vi åkte nog lite fel. Vi tar en el-sparkcykel sa Disa.

Efter den här intensiva dagen var vi helt slut. Alla fyra lade sig när vi kom till hotellet och vi orkade inte röra oss en millimeter på ett bra tag. När vi började fundra på mat så var vi alla eninga.

VI HÄMTAR HEM SUSHI OCH ÄTER HÄR!

Efter middagen var alla fortfarande jättetrötta. MEN sa jag, det här går ju inte, Det här är sista kvällen i Sverige och vi är i Stockholm. Det måste vi ta vara på så vi gaskade upp oss och tog tunnelbanan till Gamla Stan.

Kvällen var helt ljumen och tjejerna blev helt paffa av hur fint det var. De var sååå nöjda med kvällen och att vi verkligen åkte in till stan. Vi gick längs med de trånga gränderna i Gamla Stan, ner mot slottet för att sedan vandra vidare ut mot Skeppsholmen.

Att göra en brygga

Det är 40 år sedan det gjordes en brygga på ön. Jag minns det än i dag. Jag kommer ihåg att jag vadade längs med stranden och hittade där en sten från svunna tider som med all sannolikhet använts som arbetsredskap. Den var slipad som en yxa och du kan fortfarande lätt se hålen där något handtag var ditsatt med senor. Det sägs att det ska finnas en hel del fornminnen runt vår ö.

Att bygga en brygga i en älv har aldrig varit lätt. Strömmen i vattnet gör att isen varken bär eller brister och det var just isens krafter som till slut blev bryggans död.

Vi rev den redan för tre år sedan. Då hade den gett upp helt och större delen av den låg under vattnet. Planen var att redan då göra en ny brygga men si det ville sig inte då. Det fanns inget timmer.

Nu finns det timmer men med tanke på de stora problemen de haft i Kanada har det fått till följd att priserna stigit med mer än 120%. Så vad gör vi? Väntar igen eller biter i det sura äpplet.

Bror svara att drar du ut den förhöjda kostnaden på 40 år så är det ingenting i mängden.

Han har rätt. Vi kör, sa jag.

Det mättes djup inne vid land och två meter ut. Det blir en brygga på 2.5 X 2 meter. Och du får göra den som en trappa. Att mäta, såga och montera i en slänt nere vid älven är ingen bra lösning.

Du gör bryggan på land där du har slät mark. Montera ihop den så att du vet att allt passar och är rätt. Sen får du plocka i sär den och bära ner den till älven.

Såvida du inte har en kusin som har traktor 🙂

Vi byggde, eller ja, Kalle mätte och sågade. Jag hantlangade och körde sten. Därefter fick vi hjälp av kusinen som kom med traktorn som vi körde till hans stora flotte och poff så vaggades den ner på rätt plats.

Bryggan satt som en fläskläpp.

Då börjar det stora arbetet. Att fylla den med sten. En brygga av den här dimensionen sväljer två ton sten! Då är det tur att det är ett rullstensområde vi har stugan på så det finns gott om sten. Mååånga båtturer blev det. Alla barnen var med och samlade så det blev till ett riktigt fint familjesamarbete.

Nu ska den sitta där i minst 40 år. Nästa gång blir det inte jag som bygger en brygga för då är jag 89 år och gör säkert något helt annat om jag nu inte fått krypa under gräset. Eller så står jag på på verandan och ser på hur barn och barnbarn förbrilt jobbar med en ny.

You never know!

Motorsåg är det enda rätta!
Traktorn fraktar den över ängen ner till flotten.
KLART!

Söndagstur i Mora

Det var sista dagen som vi hade kvar bilen. Då passade vi på att åka till Nusnäs och se på dalahästtillverkningen.

Därefter åkte vi ut till Sollerön och kom till en gammal hembyggdsgård som hade anor från vikingatiden. Dessutom såg vi en angoraget! Det hade vi aldrig sett förut,

Vi avslutar söndagen med en äkta söndagsmiddag. Nötstek på farmor Ingeborgs vis

Tomteland i Mora

Det var många år sen vi besökte Tomtelandet i Mora. Disa har tex aldrig varit där och jag tror Anna och Karin var riktigt små då vi var där förra gången. Det märks också att publiken är i den yngre kanten. Disa tillhörde den äldre publiken som inte var särskilt stor.

Jag kan tycka det är en aningen märkligt då parken levererar högkvalitativ underhållning – till just de barnen som är i Disas ålder. Är du 3 – 4 år så kan du knappast ha samma förståelse, tålamod och insikt i berättelserna och ha en förstådd logik i hur de hänger i hop med varandra.

Parken är helt klart genialiskt uppbyggd och det pågår två typer av teaterserier som du följer under dagen. Ja, du går inte på Tomteland om du inte tänkt spendera hela dagen. Då fyller den inte den totala syftet för dina upplevelser.

Jag skulle vilja påstå att marknadsföringen fått en “mise au point mal placée” dvs fått en felplacerad inriktning och det är inte barnen som fått fokus utan hellre till de nybakade föräldrarna. Jag var själv där – när Anna och Karin egentligen var allt för små – så jag förstår den nye föräldern energi som vill så väl.

Tänk hur mycket längre och större parken skulle kunna bli om det var just barnen och inte föräldrarna som fått upp ögonen för Tomteland? Barnens nutida genomslagskraft är makalöst stor. Särskilt om du använder dig av de rätta kanalerna Youtube, Instagram och Tick Tock. Målgruppen borde vara Disas ålder. Hon hänger med – hon slukas in i äventyren och blir för en stund en deltagare i leken. Hon vill ha. Hon vill bära svärdet. Hon vill mata draken. Hon vill…. och hon kan.

Det är annat än vad de griniga fyraåringarna som blev matade med gossedjur som de i ren tröttheltsilska kastade ifrån sig vid dagens slut. De orkar inte en hel dag. De blir rädda för trollen och förstår inte magin med Draken Kaldera. Föräldrarna däremot myser och njuter för nu var ännu en punkt på checklistan för “attgörapåsemester2021” avklarat.

Nåväl, för att återgå till parken så har den kvalitet. Den slår mycket högre än förväntningarna. Skådespelarna är riktigt bra. Storyn är helt underbar. Disa förtrollade sig in i Draken Kalderas värld och jag fick den härliga äran att få flyta med henne in i hennes värld om så bara för en dag. Huvudaktören såg ut som en blanding av Jack Sparrow och Peter Jöback. Han utstrålade som värsta Piraten och sjöng och dansade så att tillochmed Peter Jöback skulle få stå i skuggan. Att draken dessutom är en lavadrake från Island, ja det gjorde förstås Disa än mer förtjust.

Hon besökte och såg allt i parken men med ett ständigt återgående till Draken. Den var bäst, tyckte hon.

Det som också blev en positiv upplevelse var maten. Oftast brukar parker i allmänhet inte bjuda på något än riktigt kass och osmaklig skräpmat till hutlösa priser. Tillochmed här förvånar parken och du får en genuin klassisk välsmakande lunch till humant pris. För vad sägs om smörslungad färskpotatis med örter och spenat som serveras med saftigt kycklingbröst och rena bbq och salsasåser.

Sommarfest

Det är dags för midsommar. Nu firas det normalt inte på Island men vi svenskar brukar ha någon form av fest ändå. Det här året hade vi en trädgårdsfest hemma hos goda vännerna Maria och Enrique.

Vilken kväll. Riktigt ljummet och skönt och vi kunde sitta ute i trädgården och höra på när sonen Linus och hans vän spelade folkvisor.

Trädgården del I

Så blev det då äntligen dags för att arbeta med trädgården. Vi har sedan länge fått ritningar gjorda av en arkitekt och skulle egentligen påbörjat gården redan i fjol. Då fick vi inte tag på någon grävmaskinör.

Nu så! Nu händer det grejjer!

Först ut är att gräva ut trädgården så att den får jämn markyta. Och då blir vi äntligen av med alla dem som tycker det är bekvämt att gena igenom vår trädgård till busshållsplatsen.

En dag på zoo

Det är länge sedan som vi har kunnat gå på zoo. Dessutom har vädret här på Island varit ruskigt dåligt. Vi är nu inne i mitten på juni och det är nästan så att träden inte har slagit ut helt ännu.

Så i dag, fick vi äntligen underbart väder. Och det ska bara vara i dag. Nu gäller det att njuta.

Vi fick en riktigt härlig stund tillsammans på zoo.

Sveriges Nationaldag

I dag känns det bra att vara svensk. Vi hade nog hoppats på att Sveriges ambassad skulle arrangera dagen såsom det brukas göra. Men si, nej de tar emot ett färdigt koncept ifrån Sverige och lutar sig bekvämt tillbaka och gör ingenting.

Det ville vi svenskar här på Island inte acceptera. Vi ordnade vårt egna event.

Dagen började med dessa fina bilder från vår allas H.K.H Viktoria med sin familj

Under tiden bakade vi kanelbullar så det stod härliga till

Det blev en succé utöver det vanliga. Helt underbart lyckat.

Det blev fler än väntat som slöt upp och trots regn och ostadigt väder så fanns det en plats i parken med tak, bord och bänkar. Det kunde inte bli bättre.

Glada över dagens händelser fortsätter vi i svensk anda och äter köttubullar, kokt potatis, svampstuvning och lingonsylt. Till efterrätt har vi rabarberpaj med vaniljglass och så tittar vi på Ronja Röverdotter.

Det är allt bra underbart att vara svensk.

17 juni – nationaldagen

I år känns det som att det aldrig blir någon sommar. Fast att det nu blivit nationaldag. Att gå ner på stan är inte läge för ännu även om de säger att inom kort kommer restriktionerna att lätta markant.

Disa och mamma gick ner till idrottshuset och där hade de arrangerat ett fint nationaldagsfirande med hoppborgar, teater och uppträdande.

Vitsippor

Denna vackra vårblomma växer normalt inte på Island. Däremot så har Svenska Föreningen en egen lund där det finns planterade vitsippor. Varje år i slutet på maj brukar medlemmarna träffas för att fika och titta på de vackra vita blommorna.

Mammas födelsedag

Att börja födelsedag med förkylningar borde vara förbjudet. Pappa B har legat i snart två veckor, Anna har varit sjuk, Karin är sjuk och mamma likaså. Det är inte covid utan en helt vanlig vårförkylning.

Vid lunchtid började dock mamma bli bättre och därefter kom bästa presenten! Hon fick första vaccinsprutan! Det innebär att vi kommer att kunna åka till Sverige i sommar!

Födelsedagen firades med sushi och första deltävlingen av Eurovision 🙂