Karin Inga och skolan

Mamma är inte nöjd med organisationen för KI’s skolgång. Nu har hon haft den maximala oturen som en liten 6 åring kan ha när denne ska kliva in i den nya världen. Den värld som ska ligga som grund och byggkloss för hennes framtida utveckling. Fungerar inte skolan som den ska från början är det mycket lätt att den fortsätter i samma bana.

Karin Ingas egenskaper om att alltid vara ”duktig och precis” och gör sällan saker mindre än 120% hade förstås gigantiska förväntningar på att få börja skolan.

Det varade drygt en vecka. Då blev skolfröken blev sjuk och långtidssjukskriven. Vilket innebar att första månaden hade hon upp till fem olika vikarier på en och samma dag. Och det säger sig själv att det fungerar inte särskilt bra för barn som ska anpassa sig till den nya världen.

Till slut fick de en ny lärare på heltid. Problemet är att denne inte är fullt utbildad och verkar inte ha tillräckliga kunskaper om hur en skolfrökens arbetsbeskrivning innebär eller hur den ska arbetas efter. Gång på gång lyser det inkompetenta arbetet i genom och mamma börjar som sagt att bli aningen småirriterad.

Så pass att nu tar hon saken i egna händer. I dag har det inhandlats både skrivböcker och läsböcker som ska vara anpassade för en sexåring och nu börjar hemundervisningen med besked. Målsättningen är att sitta minst 10. minuter varje dag och undervisningen skall vara en blandad kompott av skrift, läsning och specialgjorda barnpsykologiska dataspel som har fokusering på bokstäver, ord och skrift.

Det är då för väl att AB har den mest fantastiska läraren som inte bara är proffesionellt duktig utan har en gigantisk förmåga att nå fram till barnen. AB’s utveckling från den blyga dagistjejen har idag blomstrat till att vara en självsäker, intresserad och målmedveten flicka.

Dit ska vi nå även med Karin Inga.

UPPDATERAT: Efter att ha köpt en bra övningsbok plus att vi har arbetat med lätta dataspel på barnens skolhemsida så känns det som att vi nu är på rätt väg. Dessutom verkar det som att budskapet har nått fram till KI’s skolfröken för i dag kom KI hem med den typ av bok jag har efterlyst. NU så ska vi få en bättre start på läs och skrift. Synd bara att det hann gå nästan hela första terminen innan det skulle bli en förbättring…

Dans, dans, dans

Helgen har varit fylld med dans för både Anna Björk och Karin Inga. Marius, som i grund och botten är ryss men bor i Tyskland, har varit gästtränare och AB har dansat både grupp- och privatträning för Marius. AB som äntligen fått en egen danspartner har fått strikta lektioner och hållning, steglärning och övning i alla smådetaljer.

Och det har varit oehört nyttigt. AB är mycket säker i dansstegen och kan dem helt utantill på sina 10 fingrar. Det kan hon tacka för att hon dansat så mycket utan partner. Däremot är hållning hennes akilleshäl. Hon vill gärna sjunka i hop och gör övningarna utan kraft, ungefär som kokt spagetti. Det skulle kanske också bero på att hon dansat mycket själv och inte haft någon partner som fört henne. Palli, hennes danspartner, har inte dansat riktigt lika länge som AB och saknar en del av stegen plus att han bör vara lite mer bestämd i sin styrning – och inte titta ner på sina fötter 🙂 De här övningarna har gjort dem gott.

Anna Björk och Palli tränas av Marius

 

Så var det även dags för Karin och Brynjar att träna schottis

Inkompetent ögonläkare

För inte fullt ett år sen upptäcktes att KI inte såg särskilt bra på vänster öga. De fakto att hon var i princip blind eftersom hennes starka öga hade totalt tagit överhand. Det är i och för sig ett ganska vanligt syndrom hos barn där det slöa ögat slutar fungera och hjärnan skapar inte bilder för just det ögat. Barnet kan inte heller se 3 dimenstionellt. Det här kallas för lazy eye eller ambilopia. Behandlingen består oftast av att täcka över det braiga ögat för att tvinga det sämre ögat att börja arbeta.

I december förra året tog vi kontakt med Bryhildur Ivarsdóttir som just konstaterade att så var fallet med Karin. Hon skickade med oss ett kuvert med en remiss om diagnos över Karins öga och vi beger oss till en glasögonklinik. När vi öppnar kuvertet ser vi att det står ett helt annat barns namn på remissen. Jag ringer till Brynhildur som säger till mig i telefonen att remissen är rätt men att hon glömt att ändra namnet. Jag vill förstås ha pappren i ordning och åker tillbaka för att få korrekt barns namn för att sedan kunna skicka in till försäkringskassan för att få den ersättningen som barn får på glasögon här på Island.

Vi har ett nytt återbesök i janurari där Brynhildur gör en ny kontroll av glasögonen men vill mena på att jodå, hon hade inte gjort fel. Karins öga har inte blivit bättre och nu sätter hon i lappmomentet. Karin ska ha lapp i 6 timmar. Vi får ordning på rutiner med lapp med 6 timmar om dagen och återbesök en gång per månad utan någon som helst förbättring.

I mars bestämmer sig Brynhildur för att det är ingen idé att använda lappen eftersom det ger inget resultat. Hon tar ögonbottsbilder men de visas vara helt normala. Hon vill nu istället skicka Karin till hjärnröntgen för att utestänga eventuella avvikelser på hjärnan. Karin får tid i början på maj på Landspitali och vi åker dit. Det visar sig att Brynhildur inte skickat in någon remiss för nersövning. Och att få en 6 årig flicka att ligga helt still i 20 minuter i en hjärnröntgenstrumma är helt omöjligt. Det förstår vem som helst. Jag ringer till Brynhildur, får inte tag på henne eftersom hon är på semester. Jag ber att hon ska ta kontakt så snart som möjligt. Det tar en vecka innan hon kontaktar oss men som vill mena på att hon har inte gjort något fel.

Hela sommaren går och vi får ingen ny tid för hjärnröntgen. I september ringer jag till Brynhildur och frågar varför vi inte får någon tid. Det samtalet gör att vi några dagar sedan får en kallelse till Landspitali. Det är lite märkligt att det helt plötsligt går så fort att få en tid. Läkaren på Landspitali säger att han har nyligen fått remissen vilket Brynhildur nekar till. Ord står mot ord.

Dagen innan som vi ska ner till hjärnröntgen ringer jag ner till Ögonmottagningen där Brynhildur arbetar för att beställa en återbesökstid och får en tid en vecka efter hjärnröntgen. Jag försäkrar mig mot sekreteraren att ni hör väl utav er om det nu skulle vara så att ni inte fått resultatet så vi får ändra tiden. Ja, visst gör vi det svarar sekreteraren.

I går åker vi ner till ögonmottagningen och har en tid 15:40. För det första så trycker sig en dam före oss två minuter innan vår tid in till Brynhildur och efter 20 minuter frågar jag sekreteraren om det har varit lång väntetid idag. Nä, svarar hon och ringer in till Brynhilder. En minut senare öppnas dörren, där jag hör att damen i fråga är en vän till henne och de har suttit där inne och snackat privata ärenden!

Vi kommer in och jag frågar hur resultatet ser ut. ”Jag har inte fått något resultat” Nähem men vad gör vi här då? svarar jag. Du skulle ringa till mig och ändra tiden om du inte hunnit få resultatet. ”Det står ingenstans att jag skulle ringa dig” Är människan totalt handlingsförlamad eller vad är det som står på? Vad är det då för mening med att vara här säger jag eftersom allting beror på vad hjärnröntgen säger och du kan inte lägga någon framtid plan för Karin och du inte vet hur du ska göra. Jamen posten är inte så enkel hos oss. Vi måste åka och hämta den.

Och?

Ja, jag ska väl i alla fall se hur det ligger till. Och det är förstås ingen förbättring. Då tappar Brynhíld behärskningen och skäller på Karin att hon inte varit tillräckligt duktig att använda lappen och glasögonen. Jag svara att hon använder både lapp och glasögon varje dag.

Karin håller modet inne på kliniken men så fort vi kommer ut i bilen börjar hon storgråta och gråter hysteriskt i en hel timme.

Nu är nog kommen och i dag ringer jag till en ny ögonläkare. Jag förklarar problemet och inom loppet av 3 timmar ringer han tillbaka och säger att nu har han fått resultatet och det ser helt ok ut enligt hjärnröntgen. Vi har fått en tid på måndag morgon för att se över Karin och göra en ny plan.

Ett par timmar senare ringer Brynhildur och suckar sig över att nu så efter många om och men har hon fått tag på resultatet. Jag svarar henne att jag har fått resultatet för flera timmar sedan, att jag bytt ögonläkare och jag kommer lämna in en formell klagomålsansökan till Islands landsläkare.

Nu är vi totalt färdiga med en av de mest inkompetenta ögonläkare jag någonsin träffat. Något vi skulle ha gjort för länge sen.

Karin Inga och Brynjar

Det är mycket dans nu. Karin har börjat dansa två gånger per vecka och dansar på tisdag och lördagar. Hon har också fått sin egna danspartner. Han heter Brynjar och de är riktigt samspelta i sin dans.

Just nu tränar de inför sin första tävling som är den 4:e november. Då ska de tävla i schottis 🙂

Sleep over

Anna Björk har haft sin bästa kompis Hulda Maria på ”sleep over”. Det bestämdes innan vad som skulle ätas: tortillias, pop, glass, lakrits och läsk…. inte nyttigaste klubben direkt men är det sleep over så är det.

Det tittades på film och fröknarna gick inte och lade sig förrän vid 22-tiden. För att sedan vakna vid 04 och då kom de upp till oss och frågade när morgontv började. Som tur gick de ner igen och somnade om. Jojo….

Kväll i Anna Björks rum och flickorna leker.

 

Morgontv och flickorna är klistarade vid tv:n

Anna Björks nya rum

Anna Björk gillar sitt nya skrivbord
Karin Inga vill också ha ett fint rum. Det är hennes tur nu när Anna Björks rum är klart. Lägg märke till den gröna korgen. Det är en tvättkorg så i stället för att flickorna slänger sina kläder på golvet så ska de alltså slänga dem i den gröna korgen. Karin Inga har fått en lika dan. Det ska bli intressant att se om det blir någon bättring på den här fronten 😉

Ja så här blev Anna Björks nya rum. Hon är mycket glad över det och i morgon ska hon ha invigningsfest med sin bästa kompis Hulda Maria

Rosa målad säng, rosa överkast, kudde i stil med gardinerna och alla favoriter har kommit upp på väggen 🙂

Föräldrarsamtal i skolan

I morse var det dags för höstens föräldrarsamtal och både mamma och pappa möttes upp i skolan för att höra vad flickornas fröknar hade att säga.

Anna Björk är mycket duktig i skolan, lyssnar bra och är intresserad och arbetssam. Hon gillar att skriva, räkna och göra sina uppgifter. Hennes svagaste punkt är läsning. Mamma säger att Anna helt enkelt inte har intresse för läsning. Hemma sitter Annna mycket sällan och läser men sitter gärna och ritar och skriver.

Inför mötet fick Anna till uppgift att tänka ut en målsättning med terminen. Anna har ibland svårt att skilja på g och k och f och v när hon skriver och det är hennes målsättning att bli bättre på just detta.

Karin Inga fick också lovord från fröken och är duktig i det hon tar för sig. Lyssnar bra på fröken. Hon har dock lite otur med sin klass och det är lite för mycket ”tjejgrupperingar” som inte alltid är så snälla. Det händer titt som tätt att Karin inte får vara med och leka – som är karakteriskt för en del tjejer att de pysslar med. Frekjudottlur kallar vi detta på isländska och fröken sa att då är det viktigt att hon säger till.

Och vi vet ju det hur dessa två damer är hemma. Ett som är säkert är att de är totalt olika som svart och vitt. Båda har sina för- och nackdelar.

Och tur är väl det

Nytt sovrum för Anna Björk

lite tjuvstart av nyheter… bilder kommer i morgon. Anna Björk har äntligen fått sitt egna flickrum. B har lagt golv och vi har målat sängen rosa. Hon har fått ett skrivbord och en ny garderob.

Näst på programmet är Karins rum som också ska få golv och en upplyftning 🙂

Lilla fröken finemang

Så här såg lilla fröken ut när hon gick till skolan i morse. Jättefin tycker jag och det tyckte hon också. På väg till skolan blev hon dock lite osäker. Tänk om hon sticker ut för mycket och är för mycket annorlunda än sina klasskamrater. I går var hon också ledsen över att hon inte fick vara med och leka med de andra… jag tror jag måste ha ett vakande öga över lilla KI om hur det egentligen ligger till. Vi har också pratat med AB om det och att hon också ser till att sin lilla syster har det bra.

Karin Inga är jättefint klädd på väg till skolan

Morgonpigga tjejer

Flickorna med nya kläder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Flickorna fick presenter i går. De hade varit duktiga och gått med hundarna som vi passat under en tid. Nya fina kläder är alltid välkommet och KI studsade upp – som vanligt – och klädde sig i sina nya fina grå kläder.

Det måste sägas att KI har verkligen utvecklats till det positiva efter att hon börjat skolan. Hon är mycket noga med att gå och lägga sig i tid och nu är det nästan tvärtom på kvällarna. Efter maten går och själv och borstar tänderna, kammar håret, tar på sig nattkläderna och tar fram de kläder som hon ska ha i skolan dagen därpå. När hon är färdig går hon och rycker mamma i armen: ”Ska du inte komma och sjunga godnatt för mig nu?!” Mamma sjunger alltid ”Trollmor har lagt sig” och kliar henne på ryggen medans hon sjunger. KI har somnat när mamma är inne på tredje gången av trollmor.

På morgonen vaknar hon självmant vid halv sju och klär sig direkt i de kläder som ligger ihopvikta intill sängen. Sen går hon upp och ropar ”mamma jag är klar nu” Sen äter hon sin frukost, borstar tänderna, borstar håret och går till mamma som antingen flätar eller sätter upp tofs.

Fördelen med det här är att det har även fått stora syster att bli lite bättre på kvällen och morgonen. AB är en drömmande person och ibland undrade mamma om varje dag för AB var en helt ny upplevelse. Som om det skulle vara en nyhet att hon ska klä sig, ta på sig strumpor, borsta tänderna… hon satt mest i soffan och drömde sig bort någon annanstans.

För övrigt är AB en mycket plikttrogen och en totalt genomsnäll person. Hon blir sällan arg men hon kan bli sur. Ja, hon är mycket snällare än sin syster, som ibland kan vara aningen viljestark och kliver rakt över allt och alla. AB älskar skolan och hemläxor, särskilt om det är räkna, uppgifter, skriva och rita. Läsning däremot tycker hon är dötrisst.

KI har inte fått någon hemläxa – än. Hon ska få sin första läsebok med sig hem idag.

Du kan tro att hon är spänd.

Nyheter på husfronten

Den här helgen kan vi verkligen inte säga att vi legat på latsidan! Det har varit arbete hemma från tidig morgon till kväll. Och så mycket lättare och bättre allting känns när du gått igenom, sorterat, kastat och omorganiserat. Plus fått göra saker klart.

Att bygga och fixa och leva i en mer eller mindre byggarbetsplats tar på krafterna. Särskilt när saker till oklarade under en längre tid. För att inte tala om allt damm som samlas.

Mamma började lördagsmorgonen med att grovstäda mitt sk. kök. Det torkades av byggdamm ur de öppna hyllorna och det rensades ut icke behövliga tallrikar, plastboxar och glasburkar som på någotvis invaderat hyllorna och som trillade ut på golvet vid minsta beröring.

Därefter har vi betat av följade:

Barnens nya lekhörna

 

Mammas fina Vårat Lundbyhus som stått uppe i vardagsrummet vid tv:n har fått en bättre och egen plats. Att vi dessutom fick ett eget litet lekkrypin gjorde saken än bättre. Alla möbler togs ut och vi dammsög hus och inredde allt på nytt.

Skrivbordshörna

AB´s kommande flickrum tömdes. Skrivbordet fick ny plats uppe och äntligen har jag fått en naturlig plats för mitt dataanvändande, som i mitt fall verkligen behöver ha en central punkt hemma. Att jag nu fått bort från matbordet känns som en ren fröjd och befrielse. Här gick vi dessutom igenom alla lådor och kastade allt som gick att kasta. Ja, du skulle kunna säga att vi Fengsuiade lådorna som nu är en ren fröjd att dra ut. Skrivbordet är renplockat och det enda som står – och ska stå – där är min dator och det gamla skeppet.

Blivande tv-rum

Bokhyllorna lyftes ut till det kommande tv-rummet. Det är dessutom nu helt klart. Väggarna är färdigmålade och det har kommit upp både elkontakter och lampor. Den gula fotöljen får fungera som myshörna tills vi får råda att köpa den där svarta lädersoffan och 50-tums tv:n 🙂 Gardinerna sydde jag förra veckan men har fått sällskap av ett par svarta sidogardiner. Här hade jag först tänkt sätta en grön längd men vid närmare eftertanke blev det alltså svart. Blommorna i fönstret är skott från två stora krukväxter som jag slaktade under lördagen. Benjaminfikusen är en tacksam växt och vill gärna föröka sig vid beskärning. Du sätter den helt enkelt i vattenglas och efter ett

Och då blev det halvtomt uppe och efter ett besök på IKEA köpte vi en nytt sidobord/hylla i björk. Den blir ett fint kompliment till tv-bänken plus att tanken är att kunna ställa datorn där för de filmer som inte fungerar på hårddisken. Vi har en kabel som passar mellan datorn och tv:n och det är allt bra vid nedladdning av filmer eller om du vill streama tv-program direkt på internet.

Byrå med spegel

Ordning och reda för kläder och skor

Hallen är nu i det stora klar och det enda som är kvar är att lägga klinkers. Medans vi väntar på det har B målat golvet grått. Golvet var förstås full av målarfärg och spackelkluttar och den heltäckande färgen gav helheten ett rejält upplyft. I alla fall så åkte byrån, som tidigare stod uppe, ner och här gick jag igenom alla lådor och kastade minst två påsar med oanvändbara saker. Mössor, vantar, halsdukar och diverse småkläder till tjejerna fick flytta in. Spegel, skohylla och klädställ fick också ta plats i hallen. Lampan är en saltsten från Himalaya som ska sprida positvi energi.

Som sagt var… det är en hel del som vi betat av under helgen 🙂

Karin Inga

Lilla fröken är nu 6 år och 7 månader. Hon trivs bra i skolan och är mycket noga med att allt är korrekt. Hon gör allting 120%. I morse var vi lite sena och hon var mycket noga med att hinna innan klockan ringde.

Så har hon så fin hatt.

Karin Inga i sin fina hatt
Liten blir stor

Arvsanlag

Som alltid när höst och skola börjar är det alltid en hel del som måste inhandlas. Det ska vara stövlar, regnkläder, vinterjackor, vinterskor och fleecekläder. Nu har vi använt sommaren till att fylla på förråden så det som står efter på listan är just fleecekläder och vinterskor.

Mamma och flickorna åkte ner till Smaralind shoppingcentra för att köpa fleecejackor. Dessutom är KI sådan att hon vill inte gå i byxor utan helst ska det vara leggings och kjol. Att hon till på köpet är specialist på att slå hål på knäna gör att det var aningn tomt även på den fronten.

Mamma hade gått ett varv i Smaralind redan i fredags och hade lokaliserad de bästa leggingsarna. Inköpsresan började därför i Zara.

Och där blev vi kvar.

Tjejerna bokstavligen gick loss inne i butiken och oohade och sa ”mamma, mamma, titta här och titta här”

Karin hittade en hatt.

Anna Björk hittade en halsduk

Anna Björk med sin fina halsduk

Så när flickorna valt sig leggings, tröjor, hatt och halsduk sa mamma att om vi köper det här blir det inga fleecejackor. Och det var egentligen Karin som mest behövde en fleecejacka. Anna har en tjock fin stickad tröja som fungerar precis lika bra som en fleecejacka. Hon fick en ny vinterjacka i torsdags så det var egentligen Karins tur att få.

Men den här lilla Karin är inte dum… hon hade nämligen fått en rosa fleecejacka av våra vänner. Nu var det så att den hade använts i stallet och trots tvätt satt hästlukten kvar. För övrigt var det en mycket fin rosa fleecejacka från 66North. Mamma, jag vet! Om du tvättar den extra mycket och använder sådant där luktagottmedel efteråt så kanske hästlukten går bort och då kan jag ha den jackan.

Hon skulle ha sin hatt.

Sagt och gjort, kläderna inhandlades och så köpte vi mjukmedel på vägen hem – som by the way fungerade riktigt bra och all hästlukt försvann.

När de kom hem klädde de sig i sina nya kläder, mamma flätade och gjorde dem i ordning i håret. Dessutom fick de ögonskugga och läppstift.

De satte på Madonnas diskoskiva som kom ut för några år sen och så ropade de på pappa Benni.

Han blev inbjuden till modevisning.

Tänk, det känns igen det här… arvsanlagen för modevisning och kläder sitter i generna. Helt klart 😉

Mjölkallergiker

Sen flickorna började skolan har det lagts mer fokus på en riktig frukost. Vi sitter alltid hela familjen och äter frukost innan det är dags för dagens allvar. Att hitta en bra näringsrik och mättande frukost till en mjölkproteinallergiker i ett land där urvalet är minimalt är inte alltid lätt.

Nu tror vi att vi har hittat den rätta modellen. KI får först en skål med morgonflingor – cerios – och rismjölk. Därefter får hon Polarbröd – eller bambibröd som flickorna kallar det – med äppelskivor. Till det dricker hon ett glas juice. Det borde hon stå sig bra på. På helgerna får hon ett lager marmelad under äppelskivorna. Hon bokstavligen älskar socker så det gäller att få henne hålla en så normal nivå på det som det är möjligt. Det finns också en färdig rismjölkchokladdryck som hon får ibland.

AB får först en skål yoghurt eller mjölk med cerios och därefter äter även hon en bambismörgås med smör och äppelskivor. Ibland lägger hon på en skinkskiva men är inte riktigt nöjd med det. Hon gillar inte marmelad.

Alla mjölkfria produkter håller ett trippeldyrt pris jämfört med vanliga mjölkprodukter. Och det är en sak men att just utbudet är så markant kan verkligen vara enerverande. Tjock vispad ”grädde” har vi inte hittat här. Däremot finns det numer en sprutgrädde av soja så den får hon när vi äter pannkakor. På senare tid har vi nu äntligen hittat vaniljglass gjort på rismjölk. Svindyr förstås. En liten förpackning kostar 100 sek. Jag har smakat den och den smakar faktiskt som vanlig vaniljglass. KI är överlycklig eftersom tidigare fick hon alltid en isglasspinne när vi åt vanlig glass.

I skolan får KI särbehandlad mat som inte innehåller mjölk och det verkar som att hon alltid får lagad varm mat. Det är viktigt.

På kvällen har vi inte gjort några större förändringar. Vi äter alltid hela familjen tillsammans och om det lagas mat med mjölk i så får KI alltid samma mat – fast hennes portion har fått utbytt mjölken mot rismjölk. Nu kan tänkas att varför inte göra samma till hela familjen. Rismjölken smakar inte kontisgt, eller? Nej det gör den inte men de hela är ändå en ekonomisk fråga. 1 liter rismjölk kostar närmare 50 kr och om fyra personer alltid ska äta rismjölk så blir det så ofantligt mycket dyrare.

Nu har jag hört rykten om att IKEA ska börja med de svenska mjölkfria produkterna i sin matbutik och jag kan bara hålla tummarna att de verkligen gör. Tänk att få hit goGreens alla produkter för att inte tala om Carlshams mjölkfria sortiment.

Skolan

Nu har flickorna gått nästan en hel vecka i skolan. Karin tycker det är jättespännande och jätteskoj. Här har vi fröken duktig, i allra högsta grad. Hon går och lägger sig innan klockan åtta på kvällen och när hon vaknar halv sju går hon direkt och klär sig i de kläder som hon valt kvällen innan.

Hon äter snällt sin frukost och därefter är det dags för mamma att kamma, spreya med Dr Fischer (här ska minsann inga löss få komma) och håret ska varsamt flätas i en lång fläta på ryggen.

Vid tjugo i åtta sitter hon i trappen och väntar åtåligt. Ska vi inte åka snart?

Väl i skolan radar hon upp sina saker på skolbänken och ställer skolväskan på sin plats i skåpet.

När kvällen kommer är hon helt slut. Totalt färdig.

Det är jobbigt att börja skolan minsann…

Anna har också kommit in i rutinerna och det märks att hon börjar bli äldre. Hon kan inte somna vid åtta längre utan får vara vaken till klockan nio på kvällen. Hon har kommit in i läsrutinerna och hon börjar nu läsa riktigt flytande. Även hon har helt nya klasskamrater och tycker att det fungerar bra. Fast på rasterna umgås hon bara med sina gamla tjejkompisar.

Dagen D för Karin Inga

Då var det äntligen dags. Som hon har längtat, som hon har varit spänd och lite nervös inför den här dagen. Och idag kom den.

Hon studsade upp ur sängen halv sju i morse och gick ner och hämtade sina kläder. Så kom hon upp igen och nej, hon var inte nöjd. Det här ville hon inte ha på sig. Så vi gick till hennes byrå och letade fram nytt. Efter många val och nej så var hon äntligen nöjd. Nu skulle vi kamma håret. Det skulle vara silkeslent och satt i en tofs på sidan. Mamma fick kamma ordentligt innan hon var nöjd.

Därefter åt hon sin frukost och så gick hon för att borsta tänderna och gjorde i ordning sin skolväska.

Ska vi åka nu då? Klockan är tjugo minuter över sju och du börjar inte förrän 10 minuter över åtta. Det är lite väl tidigt att åka nu. Då drog hon mamma i sidan och sa ”det regnar ute, ska jag inte ha med mig mina regnkläder och mina stövlar?” Jodå, det ska du och KI går och stoppar ner allt sammans i en plastpåsen. Nya sockar hämtar hon också och lägger ner dem tillsammans med rengkläderna.

Så var vi då äntligen på väg. Pappa skulle också följa med.

Väl framme i skolan tog vi bilder på hon och Anna Björk och så gick vi för att leta upp hennes klädplats. Hon ställde prydligt både stövlarna och skorna på skohyllan och hängde upp regnkläderna på kroken. Rektor Hafsteinn var på plats och hälsade alla nybörjare välkomna och såg till att de fick ordentlig hjälp. Hon hälsade artigt på Hafsteinn och sen gick hon gick in i klassrummet, ställde skolväskan på sin plats i hyllan för att sedan gå och sätta sig vid skolbänken där hon radade upp alla sina saker prydligt och fint. ”Jag saknar min räknegrind”, sa hon och gick raskt bort för att hämta den i skolväska.

Nuså, nu var hon nöjd.

Stor dag för ett litet barn som nu börjar bli stor.

Anna har börjat skolan

Först ut är Anna Björk som började skolan i dag. I går var hela familjen och inhandlade alla böcker, pennor, miniräknare osv. så allt var klart och nerpackat i flickornas nya skolväskor.

Det var inga problem för någon av dem att vakna i morse och de åt sin frukost och klädde sig utan några som helst problem. Anna tycker att hon är stora damen och ville inte alls att mamma skulle följa med henne över skolgården och hjälpa henne att hitta sin nya klädesplats. Efter lite lätt övertalning gick hon med på att mamma fick hjälpa henne med påsarna.

Men sen var det stopp. Inte skulle mamma följa med upp i klassrummet. Nähe, där går gränsen och Anna sa bestämt ett ”hej då” för att sedan med en rasande fart rusa upp för trappan till klassrummet.

Hon var glad att få börja skolan igen.

I morgon börjar KI. Hon har bestämt att både mamma och pappa ska följa med.

Skolstart

Då var det äntligen dags. I dag hade Anna Björk upprop i skolan. Det är lite förändring för henne i år eftersom de fyra klasserna i hennes årskurs är ihopsatta till tre. Hon har fått helt nya klasskamrater men får behålla samma fröken. Det tycker hon var bra även om hon tycker det är lite synd att hon inte kom i samma klass som sin bästis HM.

Rektorna mötte upp och hälsade alla eleverna välkomna och sedan ropades en efter en upp och fick följa med fröken till klassrummet. Där fick de årets schema och matnyttig information. I morgon börjar skolan på allvar.

KI fick också följa med, fast hon börjar inte skolan förrän på fredag. Hon tyckte ändå att det var spännande och vi gick och lämnade hennes läkarintyg om mjölkallergin till skolkansliet och så fick hon träffa kocken. De sa att det var andra barn med samma problem så de lagar annan mjölkfri mat till dessa elever. Kocken får bild på dem elever som det här gäller.

Ja, det är en spännande tid som börjar och riktigt skönt att få komma in i de rätta rutinerna.