Söndagen den 13:e blev en hektisk, stressig men så otroligt rolig och trevlig dag. Det började med att mamma skjutsade Anna till skridskorna. Det var generalrepetion för julshowen som skulle vara senare på kvällen.

Därefter hade vi julfest med Disas lekskola

Då var det äntligen dags för the big Day för lucia. Vi som tränat hela hösten, Anna skulle sjunga solo och Karin skulle vara Pippi.

När det började dra i hop sig fick Karin scenskräcksångest. I den större bemärkelsen och hon ville inte alls vara med överhuvudtaget. Det här måste varit den dummaste idén som någon påkommit, tyckte Karin och tyckte livet var mest skit.

Som tur gick stressen över för Karin och hon intalade sig själv att hon minsann skulle blien perfekt Pippi. Hon klädde sig och gjorde framträdandet med bravur.

Anna sjöng så nackhåren reste sig.

Konserten blev en succé av dess like och gjorde rekord på rekord.

Så fantastiskt roligt!

Det var många år sen nu – då Anna och Karin var riktigt små – som vi sist gick på teatern ”leitinn að jólunum” som betyder Vi letar efter julen, som är en fantastiskt vacker vandring på teatern där de berättar om julen, hur julen såg ut förr i tiden och hur julen ser ut nu. Den ger en liten tankeställare om hur viktigt det är att ta vara på kulturen och varandra. Flickorna och mamma hade en mycket trevlig stund.

Äntligen blev det då första advent. Underbaraste julen. Våra första advent har en särskild tradition som vi försöker hålla varje år. Vi går i Domkyrkan, mamma läser verser och vi går på adventsfikat hos ambassadören.

När det är klart brukar vi gå och äta julbord på husasmidjan.

Så var det då äntligen julafton. Som flickorna har väntat. Och som alla de andra åren börjar julafton tidigt med att hela familjen åker ut till skogen, tänder en brasa och äter frukost ute. Våra vänner Ingvar och Ingibjörk är givna deltagare.