Benjaminsdöttrar – systrar som bor på Island
Även om vi fortfarande bor trångt och provisoriskt så går det ändå göra det ganska mysigt här nere i vår lilla vrå.
Mamma hade tänkt att ta fram lite grand redan veckan innan advent – men flickorna ville annorlunda så hela klabbet åkte fram.
Julstämning på max med andra ord. 
Söndag, regnig, grå och trisst november. Så vad ska vi hitta på? Flickorna tyckte att vi skulle åka ner och hälsa på djuren på zoo.
Sagt och gjort. Och det var kallt och grått. Tillochmed karusellerna stod stilla och såg ut att frysa.
Systrarna däremot tycket det vars skoj att besöka mamma mu och alla de andra djuren.
Och vad fick inte våran busunge i födelsedagspresent om inte Pippi Långstrumphuset. Dessutom fick hon möblerna och alla figurerna. Till Disas stora förtjusning. Å vad glad hon blev och hon lekte och lekte med huset och Pippi och ville inte alls gå och lägga sig den här kvällen.
Det gick lite bättre om Pippi och Herr Nilsson fick sova i sina sängar på den lilla hyllan ovanför där Disa sover. Då gick det bra.
Då har vårat stora charmtroll nått den gedigna ålder av tre och hon har utvecklats till en charmerande liten solstråle som definitivt vet vad hon vill. Hon är oehört viljestark och tar för sig på ett helt annat sätt än sina systrar. Här frågar du inte om hjälp – här hämtar vi och ordnar saker själv! Hon har definitivt kommit in i trotsålder och jag kan, jag ska jag vill själv är rena rama me, my self and I fokusen som hennes värld kretsar i just nu.
Hon är oerhört duktig på att leta fram filmer på youtube och hon har tre stora favoriter. På första plats kommer Musse och Mimmi Pigg. Det intressanta är att hon gillar mest de riktigt gamla Disneyklassikerna med Musse, Mimmi men även Pluto och Kalle Anka.
På delad andra och tredje plats kommer Pippi Långstrump, eller Lina som hon heter här på Island, och Bamse. Hon kan allt om figurerna och är snabb att säga Skalman och Lille Skutt från Bamse och hon kan Pippi, Tommy, Annika, Apan Nilsson och hästen.
Hon har mer isländska i sig än vad hon har svenska och precis som sina äldre systrar i den här ålder upplever lekskolan att hon är ”sen” i språk. Det var även Anna och Karin vilket de nu inte har några problem med i dag. Disa gillar annars att läsa böcker och pekar snabbt och berättar snabbt om allt det hon ser. Hon kan räkna till tjugo och hon kan alla färgerna. Ordförådet är trots det relativt stort och hon säger ca femordsmeningar.
Så här fin var hon när hon gick till lekskolan på sin födelsedag. Klänningen har hon fått av sin pappa.
Då var det dags för höstens stora händelse. Anna Björk tävlar för första gången på bortaplan och tävlingen hölls i Egilshöllin i Grafavogur. Det gick riktigt bra för henne och hon klarade både dans och teknik med bravur. Det var en mycket stor grupp plus att Anna var i princip yngst av dem alla i gruppen. Hon kom på en fjärde placering och fick medalj och diplom.
[youtube]https://youtu.be/e_qNa-K8jxQ[/youtube]
Och vad tror ni att våran busunge passade på att göra när ingen såg på?
`
Det är nästan som julafton varje gång pappa kommer hem ifrån Norge. Han har alltid med sig godis och presenter till flickorna.
Disa fick en jättefin vinteroverol.
Då kom den – första riktigta höstsjuveckan. Först ut var faktiskt mamma som mådde värre än pesten och när hon repat sig något så när så var det Arndís tur. Hon har roat sig med att titta på julberättelser från Ankeborg. Att se den de första 10 gångerna gick väl ganska smort men nu när vi närmar oss 50 gånger så känns den aningen tjatig.
Tänk att barn har sådant behov av att repetera sig. 🙂
Vi hade dock en liten paus idag och lekte lite med tågbanan – med filmen igång i bakgrunden så att säga.
Trots en sjuk mamma så fick Disa komma ut lite den här dagen medans vi väntade på Anna Björk som tränade skridskoprogram. Det var en underbar höstdag och Disa tyckte det var jättekul att få springa av sig lite energi och leka med alla de olika lekplatserna i djurparken.
Det har blivit lite skrivet här inne vilket beror mest på för lite tid och för mycket att göra. Plus att mamma har börjat på nytt jobb så hon har inte riktigt hängt med på sistone.
I alla fall så har vi nu äntligen fått byta taket och det ordnades under den senaste turen som pappa Benni var hemma.
Disa hon går på sin gymnastik och tycker det är fantastiskt roligt. I dag var det hoppa och skoppa och nu börjar hon även att kunna vara med och ta instruktioner.
Karin har sin gymnastik och har bivit uppflyttad ett snäpp högre upp. Det tyckte hon förstås var jätteskoj och dessutom är den gruppen lite större vilket betyder att hon fått mer kompisar. Det betyder också att hon tränar på andra tider än tidigare så nu har även hon fått lära sig att åka buss. Det fungerar hur fint som helst. Hon har också börjat på ”klubbar” i skolan och där får hon baka och pyssla.
Anna har sina skridskor och ska nu få ett eget program som hon ska sedan tävla i. Hon ska tävla i Reykjavik två gånger i höst och på våren ska hon få åka till Akureyri och tävla. Stort.
På lördagarna går mamma och flickorna och havsbadar, något de gör året om. Det finns en fin anläggning som heter Nauthollsvik där det finns varm källa, bastu och fin strand vid havet. 7,1 grader var det i vattnet i dag
I dag fick Disa göra något som hon tyckte var fantastiskt roligt. Vi gick på barngymnastik. Disa hon sprang, skrattade och var totalt orädd för att springa runt på den uppsatta banan.
[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=6fs7CozwzMY[/youtube]
Så kom vi då äntligen i väg för att plocka lite blåbär. Hela lördagen och halva söndagen ägnades åt de små runda, söta goa bären. Hela fem liter fick vi i hop och flickorna var duktiga på att både passa sin lillasyster och plocka bär.
Mamma gjorde sylt på hela kalaset så nu har vi sylt för hela vintern.
Disa tyckte det var roligt att vara hos afi för där får hon – nästan – springa som hon vill. Och det gjorde hon. Rätt var det var hade hon sprungit långt in i hästhagen men då fick hon snabbt höra att där var det inte så bra att vara.
Väl hemma igen och vid middagen hade flickorna en diskssion som får vem som helst att dra på smilbanden.
Karin: Jag heter Arndis!
Arndis: Nej, du heter Karin!
Anna: Vad heter jag?
Arndis: Anna!
Anna pekar på mamma: Vad heter hon?
Arndis: mamma!
Nu fyller både Karin och Anna in: nej hon heter Maria
Arndis funderar både länge och väl. Neeeeeej, hon heter mamma! Inte lurar ni mig inte!
Söndagen tillbringades på landet hos afi Markus. Det tyckte både Markus och flickorna om. Vi tittade till hästarna, flickorna fick åka fyrhjulning och vi kollade in om det blev lite blåbär. Och jodå det börjar arta sig. Det blir blåbär i år 🙂
Vi är en hel månad försenade i år, kontaterade mamma och pappa när hästarna äntligen fick åka ut på sommarbete. Söndagen till ära fick vi äntligen riktig värme, sol och helt underbart. Mamma förbjöd pappa att arbeta så hela familjen packade i hop sig i bilen och åkte till – zoo.
