Disa hjälper pappa

I helgen var stora dagen då vi ordnade massvis. B var ännu en gång på väg till Norge och eftersom vi får celebert besök av mormor och morfar så var det bäst att göra klart det mesta eftersom han kommer inte hem förrän sama dag som mormor och morfar kommer hit.

Disa tyckte det var jättespännande att se på när pappa B skruvade och hade sig. Hon lyfte upp alla hans verktyg och vände och vred på dem, Och hon lutade sig över för att inspektera vad det var som pappa egentligen gjorde med alla de där konstiga sakerna 🙂

Hon står!

Vad är väl mer typiskt än att ha slut på batteri i kameran när lilla godingen får för sig att stå helt själv?

Nåväl. Det kommer väl ganska snart en bild.

Stay tuned.

Disa är borta – tittut!

När Disa äter mat går stor fokus åt att äta… och fort ska det gå mellan skedarna. När Disa börjar bli mätt – ja då lekar vi tittut. Så skrattar hon med ett klingande skratt 🙂

Disas älskar sin fyrhjuling

Ja, den här var skoj tyckte hon. Det tog henne inte lång tid förräns hon förstod att det gick att sparka sig framåt. För att inte tala om hur kul det var att trycka på alla knapparna. Det spelas, tutas och gasas för fulla muggar här hemma 🙂

Halloween 2013

Så, då var det då äntligen Halloween. Som flickorna har längtad och som de har förberett sig. Det var kostymer, smikning, dekorering och ja det var riktigt skoj att se hur de gick in för det.

I år hölls festen hemma hos våra närmaste grannar så det var inte särskilt långt att gå vare sig dit eller hem 😉

Och även i år så hade alla klätt ut sig till de mest fasansfulla varelserna. Bäst var nog ändå Haukur, som är klasskamrat med Anna Björk. Kolla in hans dragkedja!

Disas utveckling vid 11 månader

Disa tycker det är jätteskoj att leka med sina systrar. Särskilt om de gör något extra skoj med henne. Som här, när Karin satte henne i leklådan. Det var jättekul, tyckte Disa.

Disa är inte så jättepigg för tillfället. Feber och öroninflammation har avlöst varandra en längre tid nu. Även mamma åker på samma förkylning.

Vid elva måndaders ålder kryper hon nu med en himlans fart och hon reser sig helt obehindrat. Hon går längs med bord och hon vänder sig om och fortsätter att klättra framåt. Hon säger ”mamma” ”tuttis” ”titta” och någon form av pabba. När hon är hungrig och maten inte kommer tillräckligt snabbt så säger hon ”mamma” vilket betyder att hon vill få mera mat NU.

Hon har fortsatt bra sömn och somnar normalt runt halv åtta. Hon vaknar ungefär vid 06 eller halv sju. Hon sover en timme på förmiddagen och runt en timme på eftermiddagen.

Hon äter i princip all sorts mat. Hon älskar köttbullar med potatis, sås och lingonsylt. Det hon tycker minst om är fisk. Barn brukar normalt tycka om fisk mosat i potatis och smör men Disa ruskar mest på sig och tycker det är riktigt läbbigt. Vi ger henne lactosfri mjölk och den dricker hon ur nappflaska när hon ska somna. Hon gillar alla sorters frukter. Hennes systrar brukar sticka åt henne lite glass och då går hon igång ordentligt. Det är jättegott tycker Disa

Hon älskar att bada och är totalt orädd för vatten.

Att åka vagn tycker hon är skoj och då vill hon sitta vänd framåt så att hon ser ordentligt.

Videy

Att äta på restaurang

…det tillhör inte vår vardag direkt och det här är ju faktiskt en del av barnuppfostran. Att kunna sitta still på restaurang och äta ordentligt med kniv och gaffel. AB har inga större problem med det. Ja, inte Disa heller. KI däremot får vi ha princess-skola med.

Vi brukar äta på IKEA nästan varje fredag och där går det undan – för att sedan få smita iväg och leka i barnavdelningen. De här fredagen hade vi bestämt oss för att göra lite annorlunda. Vi åkte till Saffran. Och efter lite jobb så gick det väl lite bättre för KI.

Först ville hon inte ta av sig dunjackan. Mamma förklarar att du sitter inte med jackan på sig när du är på restaurang. Sen får mamma erkänna att det är inte alltid lätt för KI att gå ut med tanke på sin mjölkalergi. De hade mjölk i pizzadegen. 🙁 Så för KI s del fick det bli kyckling och ris. Och det tyckte hon inte var gott. Nu fick hon fuska lite och fick smaka en bit på ABs pizza. Disa hade sin egen mat men hon ville ändå smaka av kycklingen.

Att gå på restaurang. Det får vi träna på och göra oftare.

De kommer hit till jul!

Ibland önskar jag att det finns en videokamera som tar upp allt vi gör hemma – eller inte. I alla fall så var det en omätlig stämning och reaktion som flickorna fick när mamma berättade för dem att mormor och morfar har bokat flygbiljetter och kommer hit över jul och nyår!

Anna skrek i sådan falsett att det ringer fortfarande i öronen på mamma. Karin sprang runt i vardagrummet och mamma trodde hon skulle snubbla över lilla Disa som satt på golvet och fattade ingenting. Eller jo, hon förstod att något var riktigt roligt – för hon satt och klappade takten medans hennes syster sprang runt, runt. 🙂

Klappa takten är något som Disa gör ofta. De här bilderna är från förra helgen och då klappade hon takten i vardagsrumsbordet medans hon väntade på frukost. Hon kanske blir sångerska när hon blir stor?

Fröken bus äter mat

… det börjar bli jätteskoj att äta maten själv. Men av någon konstig anledning måste Disa äta med HELA sig. Behöver vi tala om att hon fick bada efter maten?

Vårt lilla charmtroll

Hon är så glad vårat lilla charmtroll. Det är mycket sällan som hon gnäller och om hon gör det då vet vi att antingen är hon hungrig eller så har hon gjort i blöjan.

Nu har fröken blivit så stor att hon fått gått upp ett snäpp i bilstolen 🙂

Så stor är Disa

Nog visste vi att vi har en stor tjej men att hon har såå bråttom att bli stor. Det visste vi inte. Hon är lika stor som en ettåring. Ja, tillochmed större än vad Anna Björk var när hon var ett år. Och då är lilla fröken bara 10 månader.

Hon är 10 kg och 75.5 cm. Här kan du se hennes kurva. 

Och hon mår prima. Fast hon är snorig. Undra hur mycket snor det egentligen kan rymmas i en litet barns näsa?

Dansen har börjat för hösten

Som flickorna har väntat. Men nu är dansen i gång på fullaste allvar. Och vi är mycket nöjda med årets schema. Båda flickorna är uppflyttade ett steg så nu dansar även Karin tre gånger i veckan. Anna tränar gruppträning tre gånger i veckan och har dessutom två privatlektioner varje vecka. Och det bästa av allt är att de tränar på samma dag och vi har ingen träning på helgerna.

Det kan inte bli bättre.

Anna hade redan i våras önskat sig en ny ballroomkjol. Mamma hade lovat att hon skulle få en i födelsedagspresent. Eftersom vi var i Sverige på hennes födelsedag så har hon fått vänta ända tills nu. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, eller hur?

Så nu så. Här har vi nu Anna i sin nya ballroomkjol, Och det bästa av allt, tyckte Karin, att även hon fick en ny dress. ”Jag får aaaaldrig något nytt” sa hon med stora ögon i affären och då kunde inte mamma annat än säga ja.

Lilla Disa får också vara med på ett hörn och tycker det är skoj att titta på när flickorna dansar.