Julmarknad och Frosen

Vilken härlig dag. Ja, det tyckte mamma i alla fall och jag tror nog att vi flickor är riktigt nöjda med dagen vi med.

Vid halv elva hämtade vi Linda, AB´s danspartners mamma, och vi åkte ner till Harpan där det var julmarknad – eller matmarknad då – där mottot var att allt var tvunget att vara hemproducerat. Vilken fantastisk upplevelse. Hummerbuljong av bästa kvalitet, korvar av alla de slag, sylter, bröd, getostar. Vi flickor sprang omkring och smakade på allt möjligt och mamma gick loss med stora plånboken. Hon var riktigt nöjd med dagen.

När vi var färdiga tyckte Linda att vi skulle gå och fika någonstans. Sagt och gjort så gick vi till Café Paris. Där beställde vi in två jultallrikar som var mer än vad vi hade förväntat oss. Så fantastiskt fin mat och i mängder dessutom.

När vi var riktigt mätta och belåtna åkte vi hemåt för att lämna Linda och hämta Palli, sonen och AB’s danspartner. Det var biodags. Vi gick och såg Frosen, den nya Disney filmen och det var riktigt, riktigt bra.

Disa kommunicerar

Det är under den senaste veckan som Disa har börjat kommunicera lite mer markant. Tidigare har det varit de jordnära beteendena som att hoppa i stolen och ropa ”mamma” när skeden inte kommer tillräckligt snabbt eller att hon ”hohohoar” när maten kommer och hon är hungrig. Eller skrika då för att tala om att något inte står rätt till.

För några dagar sedan så har hon börjat peka. Hon pekar på det hon vill ha. Och hon pekar och säger ”ta”.

Hon är särskilt förtjust i sin tandborste. Den vill hon alltid hålla i när vi byter blöja. Och hon bokstavligen gillar att borsta tänderna. Jag kan inte minnas att mina andra två tjejer var så tokig i att få borsta tänderna?

Hon står nu mycket stadigare och hon har återupptagit gåendet med gåvagnen. Nu kan hon kontrollera farten lite bättre och går först jättesnabbt för att sedan bromsa in. När hon tycker det känns vingligt, ja då släpper hon och står still för att sedan gå ner och krypa.

Krypa är ändå bäst. Och hon har en attans fart. Att gå längs med bord och stolar är också skoj. Som att trycka på dvd-spelarens avstängningsknapp. Här är hon också medveten om att hon gör något hon inte får eftersom hon vänder sig om och kontrollerar om vi ser henne eller inte. Ett sätt att få uppmärksamhet med andra ord.

En oväntad upplevelse

När julfesten med dansen var slut blev vi medbjudna att lyssna på Salka och Anita som skulle sjunga i en frikyrka som ligger i ändan av våra gata. Det blev en oväntad härlig stund i kyrkan och där tillochmed president Olafur Grimsson och Islands biskop slöt upp. Och inte nog med det, därefter blev vi bjudna på lättare förtäring. Jätteskoj och jättegott 🙂

Andra advent

Det var dags för avslutning på dansen och som alla andra år så hölls det julfest med dans runt granen. Flickorna tog med sig sina bästa kompisar Salka, Anita och Ella.

Nyklippt

I går var mamma. AB, KI och Disa och klippte sig. Disa gillade det – inte alls. Hon tyckte det var särskilt läskigt att kvinnan satte en massa konstiga silvergrejjer i mammas hår. Nej, hon gillade det inte! Att den där kvinnan dessutom skulle komma och röra hennes hår. Ja, det var ju lika läskigt det.

Nä, klippning tyckte vi inte om, sa Disa. Men fin blev jag!

Godmorgon! Så glad är jag när jag vaknar!
Nu ser jag ut som en liten ettåring!

Fångad på bild

Nu så, äntligen, lyckades vi fånga fislisa när hon står. Och hon är så stolt över att hon kan stå 🙂

Men det gäller att vara snabb med kameran för Disa är så snabb…
Disa kan stå!

Kallt

Det har dragit fram rejäl kall luft och hela Island är betäckt med snö och en grym kyla. I dag har vi -11 grader men vi inväntar upp till -15 till -20 grader. På höglandet ska det bli närmare -30 grader. Vi kan inte minnas när det var så kallt sist?

Trots det går vi mest omkring och myser. Snön ger en ordentlig julkänsla och med alla jullysen och granen tänt. Ja, då är det vackert.

I dag ska hela klanen gå och klippa sig. Ja, även Disa. Det ska bli intressant att se hur hon klarar det 😉

Den mysiga entrén med julgran och julbelysning. Snön ligger vit och vacker.

Första advent

Så kom då äntligen desember. Julmånaden. Som vi och flickorna har väntat. Det har julpyntats och det har spelats både julfilmer och julmusik.

De två större flickorna hade en stor dröm. Att få en julkalender med saker i – från ”My little pony” De har nämligen samlat guldstjärnor genom att gå i en särskild princess-skola, dvs lära sig att äta fint på restaurang och vid middagarna hemma. Nu hade de alltså samlat på sig 10 stjärnor och de båda var fulla av förväntan. Skulle de få en sådan julkalender, eller inte?

Och jodå, mycket riktigt så fick de varsinn My litle Pony kallender.

Som sedvanligheten erbjuder dukades det till adventsfrukost där pappa B den här gången fick äran av att tända första ljuset. Han hann nämligen äta frukost med oss innan han åkte till Norge.

Därefter gjordes alla flickorna och mamma sig i ordning för att gå på advenstsgudtjänst i Domkyrkan. Och även det här året så bjöds det på adventkaffe hos ambassadören. Den här gången hade de lyckats riktigt bra.

Lilla Disa tyckte inte det var särskilt roligt i kyrkan. Det gick väl an medans de sjöng men när prästen talade blev Disa som en orm och ville varken vara still eller tyst. Det slutade med att vi gick ut ur kyrkan. KI kom ut en kort stund senare och var mer än glad att få slippa kyrkan och ville mycket hellre passa sin syster.

Efter allt firande åkte vi till Husasmidjan och åt julbord. Det kan tyckas konstigt att åka till en järnaffär och äta julbord men det här var fina grejjer. Och billigt dessutom. Disa åt brunade potatis så det klang i gaffeln för var tugga hon tog 🙂

Ja, det blev en bra första advent.

Disa hjälper pappa

I helgen var stora dagen då vi ordnade massvis. B var ännu en gång på väg till Norge och eftersom vi får celebert besök av mormor och morfar så var det bäst att göra klart det mesta eftersom han kommer inte hem förrän sama dag som mormor och morfar kommer hit.

Disa tyckte det var jättespännande att se på när pappa B skruvade och hade sig. Hon lyfte upp alla hans verktyg och vände och vred på dem, Och hon lutade sig över för att inspektera vad det var som pappa egentligen gjorde med alla de där konstiga sakerna 🙂

Förhandspresentation – Kung Bores Rike är tillbaka

Nu är vi snart inne i julmånaden och i år är vi stolta att berätta att det blir en julkalender! . Varje dag från och med den första december kommer ni att kunna öppna dagens lucka. Så var förberedd, för den här gången blir det ett riktigt spännande äventyr.

Kung Bores Rike – den brutna länken. 

Den brutna länken är den femte julkalendern där flickorna återigen får ett uppdrag av Kung Bore. Den här gången är deras uppdrag vara än djupare och än mer kopplat till dem själva. Och det är nog tur att de inte riktigt vet vad det är som väntar dem när de helt  plötsligt kastas in i uppdraget. I bland är det bra att vara lyckligt ovetande. Årets julkalender är ett hissnande äventyr som är blandat av kåseri och verklighet.   Den är helt fristående från de andra fem julkalendrarna men det finns en viss röd tråd där läsaren känner igen sig från tidigare berättelser.

Hörntänder

Dålig matlust, lös i magen och lite lätt feber. Ja, det är resultatet då två stora tänder ska tränga fram och ge Disa sina hörntänder.

Stackars liten – men snart är de igenom. Som tur är.

Hon står!

Vad är väl mer typiskt än att ha slut på batteri i kameran när lilla godingen får för sig att stå helt själv?

Nåväl. Det kommer väl ganska snart en bild.

Stay tuned.

Disa är borta – tittut!

När Disa äter mat går stor fokus åt att äta… och fort ska det gå mellan skedarna. När Disa börjar bli mätt – ja då lekar vi tittut. Så skrattar hon med ett klingande skratt 🙂

Disas älskar sin fyrhjuling

Ja, den här var skoj tyckte hon. Det tog henne inte lång tid förräns hon förstod att det gick att sparka sig framåt. För att inte tala om hur kul det var att trycka på alla knapparna. Det spelas, tutas och gasas för fulla muggar här hemma 🙂

Arndís Sofia Birgitta är ett år!

Tänk vad tiden går. Vårat lilla charmtroll som har tagit hela familjens hjärtan med storm. Hon är så go, så glad och så fantastiskt underbar som en liten tjej kan vara.

Hon äter allt och hon är duktigt på att äta. Ja alltså duktig i den bemärkelse att hon tar skeden så fint och tuggar maten så väl att det är i princip onödigt att använda haklapp.

Hon är en gottegris och gillar kakor, bullar och i dag fick hon smaka tårta. Det var finnemang, tyckte Disa. Fast för övrigt äter hon allt. Dock inte mosat ägg för det gillar hon inte alls. Köttbullar, rökt skinka, smörgås och hon älskar ost.

Hon har blivit ordentligt rörlig och tar sig fram krypande i en rasande fart. Hon har också börjat att gå längs med möbler.

Hon säger mamma, titta, tuttis och så har hon sitt egna språk. Och hon pratar mest hela tiden. Hon har lärt sig vart sin näsa sitter och hon kan leka tittutleken.