Det hade kunnats tro att när Anna Björk lämnade dansen att hon gick ifrån kostnaden, reglerna och alla små detaljerna men konståkningen är minst lika komplicerad. I alla fall vad gäller utrustning. Och kostnaden är om än värre. Vi hade skaffat skridskor som vi trodde skulle fungera jättebra.
Ja tjosan hejsan. När Anna rusade igenom hela skridskoskolan upp till toppen så börjde tränaren påpeka att hon borde nog få ett par bättre skridskor. Jamen visst, klart att tösen ska ha bättre grejjor. Men det måste erkännas att pärlsvetten började visa sig när det insågs att ett par nya skridskor inte direkt snöts ur näsan utan kostade både ett helt ben och minst en halv arm. Här snackar vi nästan en halv måndadslön.
Ibland finns dock turen som ger dig möjlighet att få tag på det du önskar till ett rimligt pris. Kompisens kusins dotter slutade för ett tag sen och höll på ett begagnat lager som skuller mer än gärna passa Anna. Här fick hon fantastiskt fina skridskor till bråkdelen av nypriset. Tränaren, Anna och mamma var nöjd. Tränaren trodde dock att Anna skulle få ett litet bakslag eftersom så pass avancerade skor skulle kännas oehört ovant för henne.
Det tog Anna halva lektionen att vänjast nya skorna.
Så bra är hon i konståkning.