Morgontimma på zoo

När morgonens skjutsning blev för mycket för mamma så fick vi istället en riktigt kvalitetsstund på zoo.

När vi åkt med Karin till träning kl. 09 och Anna kl, 09.30 så fick Disa följa med till skridskohallen för precis brevid ligger nämligen Reykjaviks zoo. Och så här års är det inte någon rusning dit så vi var i princip ensamma den här morgonen,

Det innebar att Disa fick hjälpa till att mata både renarna och sälarna. Det tyckte hon var fantastiskt roligt!

Äntligen snö!

Som våran lilla Disa har längtat. Varje morgon har hon kollat och suckat att det är bara mörkt och trisst ute. Men så helt plötsligt som kom då snön och hon var inte länge för att börja be om att få åka till vår lilla pulkbacke för att åka snowracer.

I dag blev det äntligen av! Hon kom hem med sin kompis A, som verkar ha det lite halvrörigt hemma för hon kommer med genomskinliga plastskor och barfota! Är du inte kall om fötterna sådär frågade jag? Jo, nog är jag lite kall. Inte kan du åka pulka sådär, så vi åkte hem till henne och hon fick nya sockar och vinterskor. Ute var det just då -8 grader kallt…

Så hämtade vi Disas bästa killkompis B och så bar det iväg till backen.

Jösses vad det var mycket tjut i magen när de dundrade ner med en hejdundrande fart!

Underbart härliga barn!

Väl hemma igen så vill Disa prova nya badkeret. Och hon vet precis hur hon vill ha det. Badbomb, julmust och musik, Och så tonad musik.

Hon kan hon våran Disa!

Traditionsenlig första advent

Det har varit en fantastisk dag. Vi började dagen med storfrukost och första ljuset tändes i adventsstaken.

Därefter sedvanlig adventsgudtjänst i Domkyrkan i Reykjavik där både mamma, Karin och Arndis deltog.

Mamma höll sitt sedvanliga innledningstal:

Hjärtligt välkomna till adventsfirande med Svenska Föreningen 2019. Jag heter Maria och är ordförande i Svenska Föreningen.

Adventsmässa och kyrkkaffe på det svenska residenset nämns första gången i ett styrelseprotokoll från 1972. Som många vet var föreningen enbart för kvinnor och det var inte förrän 1983 som det första gången näms att männen var inbjudna till adventskaffe hos ambassdörsresidentet.

1989 hölls den första julmässan som vi idag kallar för svensk adventsgudtjänst.

Och efter att ha bott här på Island i 20 år så har första advent fått någon slags mutation där det blir ingen första advent om jag inte får denna stämningsfulla stund i Domkyrkan för att sedan avnjuta svensk adventsfika hos ambassadörsparet.

I veckan som gick cirkulerades det bild från 1800-talet på en slående lik Greta med stora löpsedlar som frågar om hon är en tidsressinär?

Ibland önskar jag verkligen att det gick att resa i tiden. Särskilt till andra tider där det firas första advent. Jag minns min barndoms advent där vi tände första ljuset på morgonen och frukosten var större än vanligt, kl 11 gick vi i kyrkan för att därefter bege oss till Storgatan för att vandra längs affärerna för då var det julskyltningssöndag.

Jag minns det med spänning för veckan innan var fönstrerna övertäckta med brunt papper och kl. 14 på första advent revs pappret ner och affärerna hade gjort fantastiska julpynt. De som hade tomtar som rörde på sig var förstås mest intressant. På gatan stod flertalet tomtar som delade ut mandariner och pepparkakor.  Och det dracks varm choklad.

Men om det gick resa tillbaka i tiden skulle jag vilja besöka min farfar och farmor tid. Vi pratar 40 tal. I veckan hittade jag nämligen två andra bilder. Min farfar var slaktare och charkuterist och de hade en liten butik där lokalbefolkningen kunde köpa kött, korv och skinka över disk. Inför varje jul, juldekorerade han fönstret till den lilla fabriksbutiken. Där hade det radats upp skinkor, mortadeller, korvar med juldekor emellan. I fönstret låg också en kristyrdekorerad rökt spädgris. Med äpple i munnen. Det anses nog som groteskt i dag men det var ju faktiskt många som hade en sådan dekoration mitt på julbordet.

Forna minnen som än i dag värmer i hjärtat. 

Idag, just nu, ska vi njuta av årets advent. Och det är dagens upplevelse som vi tar med oss in i framtiden. Jag och svenska föreningen önskar er alla en riktigt trevlig advent och stund här i Domkyrkan.

Jag vill presentera vår präst: kyrkoherde Gudrun Karls Helgudotter.

Karin Inga läste adventsbön:

Adventsbön av Margareta Melin

”Adventsljusen tänder vi ett efter ett, en brinnande bön för sanning och rätt. 
Det första ska lysa i mig djup härinne, bevara mitt hjärta och värma mitt sinne. 
Det andra ska lysa för alla jag känner, att alla får plats och kan leva som vänner. 
Det tredje ska lysa för alla som lider, som kämpar och drömmer om lyckliga tider. 
Det fjärde ska lysa för marken och skogen, för luft och för hav och vår framtid på jorden. 
Adventsljusen tänder vi ett efter ett, en brinnande bön för sanning och rätt.” 

Disa fick hjälpa till och tända ljuset

Efter gudstjänsten var det dags för adventskaffe hos ambassadören och fru

Och som vi alltid gör efteråt. Ett besök i julbutiken och jullandet på Blomaval.

Julteater

Denna söndagen ägnade hela familjen åt att gå på julteater. Det var en hejdundrande julfars där den ensamme skådespelaren tittat djupt åt Mr. Bean för både scenerna och hans sätt att skådespela var en rak kopia av Mr. Bean. Inte oss emot, Disa skrattade så hon tjöt och vi andra njöt ganska rejält av alla tokerier.

Kalas med grabbarna grus

Jajjamensan, inte var det tillräckligt att hålla kalas för bara släkten. Disa ville ju ha sina kompisar också. Och kompisarna det är Elvar Orri, Benjamin og Alexandra.

Kvällen började på RushIceland, det kända studsmattesalen där det går att göra en himla massa skoj.

Därefter var det pizza och tårtkalas hemma hos oss. Däremellan spelade barnen spel.

Lyckad kväll tyckte Disa 🙂

SkridskoDísa

Hon började egentligen redan förra året och säga att hon skulle allt vilja gå i Anna Björks fotspår och börja träna konståkning. Då höll hon på med simning och var riktigt duktig på det. Dilemma, tyckte mamma, som ville nog helst se Disa gå sin egen väg och inte härma efter de äldre systrarna Hon hade redan provat gymnastik som Karin Inga men det passade inte Disa alls.

I höstas så bestämde mamma att det var ok att prova konståkning om hon lovade att ge simningen en lite längre chans. Det gick Disa med på och kommer under både hösten och våren träna både simning och konståkning. Nästa höst måste hon välja. Anledningen är förstås att antalet träningar kommer att krocka med varandra och det går inte att fokusera på två så pass tidskrävande idrotter på en gång.

Det ska bli intressant vad hon väljer. Och det kommer inte bli lätt för henne för hon tycker simning är lika roligt som konståkning.

I alla fall så fick hon nya skridskor och skridskobyxor i födelsepresent och behöver vi tala om att det var ingen som behövde tjata på henne att klä sig färdigt?

Arndís Sofia 7 år

Idag fyller våran lilla busunge 7 år, Som hon har väntat efter den här dagen. Klockan halv nio i morse kunde hon inte vänta längre utan då kom hon och kröp upp i mammas säng och tyckte att nu var det minsann dags att vakna

Många presenter fick hon. Skridskor, skridskobyxor, playmobil julkalender, mysoverol, myssockar, pyjamas och av mormor fick hon en necessär med My Little Pony och där i fanns det My little Pony dushcreme, eltamborse med My little Pony, My little Pony tandkräm, deo och läppbalsam.

Mamma förberedde kaffekalaset och sen gick vi iväg på skridskoövning så då fick hon prova sina nya skridskor och byxor

Klockan 14 kom faster Kristin och hennes dotter Rakel, Pappas moster Rebecka och hennes man Thorgeir, halvbroder Stefan, gudföräldrarna Ingvar och Ingibjörk plus kusinen Saga.

Det hade bullats upp med fika och Disa fick mer fina presenter.

Ostkakans dag 2019

Sedan 2004 firas ostkakans dag i Sverige. Det ville Svenska Föreningen sprida vidare så idag firades ostkakans dag hemma hos Ambassadören Håkan och Fru Åsa.

Det var i måndags som vi gjorde ostkaka hemma hos Sofia och det var nog bland det roligaste vi gjort på länge. Lite bökigt, stökigt och tidskrävande men oj vad roligt! Nu har mormor fått som uppdrag att komma med mera ostlöpe och bittermandel för det får vi inte tag på här.

Tjejerna hade aldrig smakat ostkaka förut men de tyckte det var jättegott! Så nu blir ostkaka till jul!

Här kommer lite bilder ifrån eventet.

En ny tv!

Det började egentligen då vi var i Akureyri och tjejerna började klaga över att mamma minsann jobbar på ett IT bolag som har både Lenovo, Sony och Google Home som sina varumärken och här har vi en tv från stenåldern! Ska det aldrig bli någon ändring på det eller? Vi vill ha en tv som har internet, Netflix och Youtube!

Och det kunde vi ju faktiskt hålla med om. TV:n har väl nästan 13 år på nacken och var en av de första platt-tv som kom på marknaden och påminner nästan som gamla tub´tv:n

Mamma började leta runt och hade väl som plan att det skulle bli årets julklapp. Men de nya tv-apparaterna gick åt som smör i solsken så att när den tv:n som vi ville ha gick ner på ”endast 4 kvar” du kunde inte mamma hålla sig så i dag kom hon hem med den nya.

Och det är en viss skillnad om vi säger som så 😉

Före 🙂

Halloweenbio och pizza

Efter kvällen i kväll kan vi nu lämna Halloween bakom oss för det här året. Origo, mammas jobb, bjöd på barnbio och pizza. Det visades den lilla vampyran och till det bjöds på pizza och juice.

Nu kan vi fokusera på nästa händelse. Arndis Sofias 7-årskalas!

Protocolmöte

Ett av det som är så mycket trevligare och definitivt roligare med att tävla på internationell nivå är förutom de 13 domarna som kommer från hela världen är att varje tävlande får en rapport om hur det gick. Det kallas för protocol. Det här protocolet går sedan tränare igenom med tävlande och förklarar vad som gick bra och vad det är som behövs förbättras.

Anna gjorde de flesta tekniska elementen riktigt bra men hon behöver få ett bättre flöde i sitt program. Hon behöver också lägga till ytterligare ett tekniskt element för att kunna hamna i en bättre nivå på sitt resultat.

Men för att det var första gången så var tränaren nöjd med Anna Björk.

De här två bilderna lades ut på Isländska Konståkningsförbundet 🙂

Halloweenhelgen avklarad

En häktiskt helg går till ända. En helg fylld med tävling både lördag och söndag, dramatik och spänning. Underbart att få vara deltagare i döttrarnas sporter. 🙂

Däremellan hann vi med att fira Halloween. Precis som förra året firade vi det hemma men med trompi. Huset var dekorerat och vi lagade mat i temat Halloween.

Hela familjen var utklädda och sminkade

Söndagen avslutades så med att gå på bio och se Adams Familly. Den var väl sisådär men nu kan vi i alla fall lämna Halloween nöjda bakom oss. Nu står Disas födelsedagskalas framför oss och det ska vi förstås fira med trompi.

SEN kan vi börja fokusera på julen. Den har vi ju redan tjuvstarat på men efter Disas födelsedag kan vi mer officiellt lägga energi på den.

Karin Inga tävlar med seger

Det blev en tidig morgon idag. Uppe med tuppen och på plats i gymnastikhallen kl. 08. Det var dags för stegtävling för våran Karin Inga. Det låg spänna i luften eftersom hon sagt att klarar hon inte det här och blir uppflyttad så skulle hon sluta. Kanske sa hon det för att hon var säker på att hon skulle klara det.

Men det blev dramatik.

Första två grenarna gick riktigt bra och vi trodde att det här klarar hon lätt som en plätt och fick 14,6 respektiver 14,8. Men så fick inga bra poäng på barrm 12,8 så då helt plötsligt vändes allt till en riktig rysare. Skulle hon klara golvövningen så att hon når de 56 poäng som behövs för att bli uppflyttad. Hon behövde minst 13.6.

Vi som satt på läktaren höll andan medans hon gjorde golvövningarna men jodå, tror ni inte hon lyckas! Och inte nog med det hon fick 15,8, en poäng hon aldrig fått för golv tidigare.

Segern var i hamn och hon går nu upp ett steg till division 3.