Idag har Karin haft sin första uppvisning. Och inte nog med det hon blev särskilt uppropad och fick medalj för att vara extra duktig och en förebild. På baksidan av medaljen är hennes namn ingraverat. Ni kan tro att hon var stolt 🙂 Temat i uppvisningen är Frozen och Karin Inga är snögubben.
Karin Inga älskar sin gymnastik och väljer den framför allt annat. Om det är klassträff med kompisar på en träningsdag, då väljer hon träningen framför klassträffen.
Nu har vi nästa försäkringsproblem som (som tur) upptäcktes när isoleringen skulle läggas på plats. Yttre taket läcker som ett såll. Så inte nog med att ventilationen var felaktig – det hade brister även på yttre taket.
När årskortet inhandlades hade vi en svag aning om att måååånga turer skulle gå till Reykjaviks zoo. Och jodå. På bara en månad har vi redan hunnit med fem gånger.
Den här gången var pappa Benni med och det tyckte förstås flickorna var extra roligt.
Inte nog med att Karin gav mamma en egengjord sak utan även Anna Björk kom hem med det hon gjort i slöjden. En fin blå box som mamma fick som försenad födelsedagspresent.
Om Disa får för sig något som hon vill göra – ja då gör hon det. Som när vi skulle ha välkomstfest för pappa. Hon ville sitta på sin stol i bordet. Så då gör vi väl det – fingemang tyckte Disa men det var trots allt lite långt upp till bordet 😉
Även om vårat zoo inte har direkt några exotiska djur eller har jätteavancerade karuseller så är besöken ändå oerhört populär hos flickorna. I år bestämde vi oss för att köpa årskort. Då kan du gå hur ofta du vill och du får dessutom ett åkband och kan åka hur ofta du vill i karusellerna.
Det tyckte alla tre var finemang.
Vi var där både under lördagen och söndagen. Disa blev först så till sig att hon inte visste hur hon skulle bete sig. Ja, det blev kaos helt enkelt vilket slutade med att mamma var tvungen att sätta henne i vagnen så att hon fick lugna ner sig lite grand.
Stora tjuren och korna tyckte Disa var mest spännande. Det var ju mamma MU. Grisarna var också rätt roliga för att inte tala om hönorna och tuppen. Fåren och lammen däremot visade hon inget intresse för.
Att åka karusell gillade de alla tre. Karin och Anna åkte typ 40 gånger i varje. Nu är de så stora att de fick vara kvar i parken efter att mamma och Disa åkt hem. Så tar de bussen hem helt enkelt.
Disa har en bok om Apan Nicke Nyfiken. Hon kallar den för o-o-o-oa boken, som betyder just apa. I den här boken lär sig Nicke att räkna. Och det gör även Disa. Hon kan räkna hur länge som helst 🙂
Då var det dags för Anna Björk att tävla sin första riktiga tävling eftersom den förra var enbart en ”provapå” tävling. Det gick jättebra och Anna Björk var så duktig! Hon kom på en fjärde placering och fick medalj 🙂
Det måste sägas att Karin Inga är fantastiskt duktig på att passa sin lillasyster. På lördagen fick hon passa henne nästan hela dagen. Mamma och Anna Björk åkte redan vid halv åtta på morgonen. Mamma kom sedan hem kl. 11 och gav Karin och Arndís lunch. Mamma lagde sedan Arndis för att sova eftermiddag och då fick Karin passa igen eftersom då var det dags för mamma att ta hand om hästarna.
Strax efter fyratiden på eftermiddagen kom mamma hem igen och då fick Karin och Arndis följa med på grillfest i stallet. Anna Björk var på kalas.
Vi brukar oftast ha ett mycket fint väder under maj månad. Och det verkar stämma bra även i år – så här långt 😉
Vi njöt söndagens fina väder med att gå på Zoo. Det tyckte Arndís var fantastiskt roligt. Det var extra roligt att få springa precis hur mycket och i vilken riktning utan att mamma alltid sprang efter och satte stopp. Så sprang – gjordes det hela tiden. Hon hoppade av förtjusning och klappade händerna var gång hon såg ett nytt djur.
Karin var också med oss och hon fick åka karusell. Det tyckte hon var roligt.