Klassamtal för de äldre fröknarna

Nu visste vi nog redan innan att fröknarna gör bra i från sig men det är ändå alltid roligt att få höra det live 🙂

Det som var särskilt roligt är att de båda två har förbättrat sin läsning. Anna har visserligen inte haft lika svårt som Karin för att lära sig läsa men hon har alltid läst för sakta. Skolan har någon form av mätteknik som är graderat efter antal ord per minut där du får vissa avdrag och du inte läser alla orden rätt osv. Anna har alltid läst väl och rätt men för lite medans Karin har haft svårt för det mesta.

Ett tag trodde vi att Karin var läsblind för hon kunde inte få in orden plus att hon ofta läste dem baklänges. Nu kan hennes synfel haft en betydande roll och eftersom hon nu förbättrat sin syn så kan det ha spelat roll i hennes stora förbättring. I dag läser hon fem sidor utan större problem och i våras hade vi stora problem att ta oss igenom en sida.

Anna har förbättrat sig markant även hon och läser nu 147 ord per minut mot för i 125 som hon läste i våras.

Båda två fick beröm för att vara flitiga, duktiga och positiva.

Ja det är fina flickor som vi har. 🙂

Huset – första steget i rätt riktning

Island är känt för att vara den magiska vulkan med dess fantastiska natur, de vackra islandshästarna, de varma baden och något som jag vet många, många drömmer om att få åka till. Och det talas om den isländska sagan ”Icelandic Saga” med Snorri Sturlason i täten som beskriver hur den lilla populationen växte sig sakta fram genom hårt klimat, hungersnöd och tuffa vikingar.

Javisst, Island är ett spännande land.

Däremot vilar en becksvart skugga bakom landets magi och det är först när du varit bebodd som du verkligen förstår hur svart och hur nerlusat och nersmutsat landet är av girighet, korruption och brödraskapsfasoner. Världen fick en se en glimt av den vid den omtalade bankkonkursen där ”utrásavikingarna” levde högt över sina tillgångar och skydde inga medel för att lura till sig miljoner på bekostnad av den övriga populationen.

Orkanen från bankkrisen torde vara utriden vid det här laget men kvar finns kräksoppan som nu resten av befolkningen måste äta dagligen. Korruptionen finns kvar. Brödraskapet finns kvar.

Och det är särskilt påtagligt i den långa tvist vi har stått med försäkringsbolag och byggherrar som vägrar stå ansvar för sina misstag.

I dag är vårt hus en av punkterna på agendan hos byggnämnden. Försäkringsbolaget har – erkänt att det är ett dolt fel – men sägas kan inget göra eftersom byggherren tvärvägrar och att de måste invänta beslutet från byggnämnden.

I tre år har vi bråkat. I tre år har vi bott i ett hus som knappt är tjänligt för den humana människan.

I går kom dessutom svaret på de proverna som Hus och Heilsa tagit och skickat på analys. Svaret kom som en stor fet käftsmäll.

Cladosporium
Är den rapporterat vanligaste mögelarten både inom- och utomhus.
Kallas nu även Svarta Prickar då den återfinnes på fasader.
Färg: grågrön-brun-svart.
Skadeverkningar: Allergen, astma, infektion i hud och naglar.

Jag som hostade mig igenom hela graviditeten med Disa. Och flickornas stora sår som de tampats med under hösten. Hostan som Disa har. Allt det här skickade jag till försäkringsbolaget i går kväll.

Får vi inte rätt vet jag någon som kommer att gå till tidningarna, tv och alla social media som finns att tillgå.

I dag ska pappa B beställa ”torrisbesprutning” som gör att du ”hyvlar” bort det översta lagret på bräderna, därefter ska hela området designifineras och sen kan vi åter igen klä taket med isolering.

Så kanske – förhoppningsvis – ser jag ljuset i den långa becksvarta tunnel vi har gått igenom de senaste åren.

 

Karins konstverk

Om Karin tycker något är roligt då går hon in för det till 100%. Och tvärtom om hon gillar det inte är det baske mig tji att få henne att göra det eller förstå logiken.

Just nu tränar vi klockan. Ja klockan på väggen som visar visare och siffror har hon inga problem. Att däremot säga 07:30 och säga motsvarigheten för kvällstid får hon helt enkelt inte till. I går satt vi i en och en halv timme och tragglade klockan. Och jag kan säga som så att det är gudomligt skönt att veta att jag inte arbetar som lärare. Jag var helt slut efter pärsen med Karin.

Däremot är hon oehört intresserad av att laga mat, baka och göra konstnärliga saker. Jag har hela tiden sagt att hon blir nog kock som sin morbror eller konditor. Eller konstnär.

Den här fina konstverket kom hon nämligen hem med i förra veckan. Snyggt, estetiskt och något jag helt enkelt skulle vilja ge en gedigen plats när vi väl kommer till det stadiet i huset.

Visst är den fin?

 

Föräldrarsamtal för Disa

Då har vi haft första föräldrasamtalet på Disas lekskola. Och det gick jättebra. Vi har en nyfiken tjej som vet vad hon vill men är oehört glad och positiv. Hon kan busa till det när det erbjuds men kan också sitta still på uppmaning när det behövs. Hon deltar aktivt i lekarna, sångerna och ja, de var jättenöjda med vår lilla tjej.

Det är förstås alltid roligt för mammas hjärta att höra:)

När vi kom ut så var hon ute och lekte i sandlådan.

Anna Björk utvald till en specialträning

Ni kan tro att det var en förväntansfull Anna Björk som packade sin skridskoväska och klädde sig i den mintgröna träningströjan. Hon var en av de sju som blivit utvald till att få träna en extra gång på söndagar. Den här träningen behöver de inte betala extra för.

Och vid de här träningarna ska de inte använda hjälm utan ska vara som de stora flickorna. Vad nu det ska vara bra för?

I väntan på pappa

Då jag ser bilderna kan jag nästan inte låta bli att småle. Det ser så idylliskt ut och foton kan verkligen försköna verkligheten 😉

För att väntan inte skulle bli så lång tills pappa B kom hem gick vi och badade. Vi har ett fantastiskt höstväder med klarblå himmel så bada skulle bli sååå mysigt. Nåväl. Själva badet gick helt utan problem – men kanske inte riktigt så bra tänkt i det stora hela eftersom det småkrockade med Disas sovtid. Så när vi väl var uppe ur badet var lilla fröken finemang så trött att hon satte in hela tjurigheten som gick att uppfinnas. Omklädningsrummet förvandlades till ett dårhus – typ. Karin försökte få tyst på sin lillasyster genom att skrika henne i ansiktet. Disa skrek av trötthet och av tjurighet. Anna stod mest och tittade på och jag kämpade med att bli klar så fort som möjligt.

När jag baxnat i Disa alla hennes kläder inklusive skor och burit ut henne i bilen. Jodå, skrikande och vridandes 😉

När vi kom hem åt vi våfflor. Det löste en del problem.

Sen kom då äntligen pappa B hem. Disa hoppade jämfota av förtjusning och tjejerna skrek av lycka. Han hade som vanligt stora godispåsen med sig från tax freen. 😉

Lördagsmys

Nog för att fredagsmys är väl inprentad hos dem flesta så är nog ändå lördagsmys ännu bättre eftersom här går det att mysa hela dagen 🙂

Förmiddag ägnades åt storstädning – så gott det nu gick – men det behövdes verkligen att gå fram med stora trasan och även denna gången suckade jag högt av att behöva bo så som vi gör. Året är 2014 och har en sämre standard än vad de hade i början på 1900-talet. Det är nog en himla tur att pappa B kommer hem i morgon så att vi får sätta fart att klara utav problemen på ovanvåningen så att jag äntligen kan få ett riktigt kök, att tjejerna får tillbaka sin egna rum och att vi inte behöver bo som i en ”bunker”.

I alla fall så fick jag ordentligt med hjälp ifrån de äldre tjejerna som gick till lekparken med Disa. Hon var förstås supernöjd med det och fick gunga i över en timme.

Därefter var det dags för Anna Björks konståkning. Och kan ni tro, av 60 elever har de valt ut sju som blir erbjudna en extralektion! Hon var i sjunde himlen. Jag var förstås överlycklig för henne men mindre nöjd med tiden. Extraträningen är på söndagskvällar emellan 18.30-19.45. Jag såg våra söndagsmiddagar flyga ut genom fönstret. Å andra sidan så gäller det helt enkelt att anpassa sig för den nya situationen och vi får helt enkelt ha söndagsmiddagarna lite tidigare.

När Disa sov eftermiddag passade jag på att gå en lång promenad i det vackra höstvädret. Det blåste snålkallt men vackert med snön som nu lagt sig på fjällen.

Kvällen blev MYS med stora bokstäver. Tjejerna drog fram täcken och så tittade vi på den nya data-animerade Tarzan. Riktigt bra, om du frågar mig.

I morgon kommer pappa B hem!

Tjuvstart på julen

Flickorna har organsationsdag och är lediga från skolan. Före lunch fick de snällt vara hemma själva – inte dem emot alls. De är vana att vara hemma och har också blivit duktiga på att hjälpa till. Som att städa sitt rum till exempel 😉 Det har en viss tendens att bli aningen rörigt och än rörigare nu när vi bor så primitivt i väntan på att övre delen ska bli i ordningställd.

I alla fall så var rummet välstädat när jag kom hem och hämtade dem. Och lunchen tillbringade vi som sagt på IKEA. Till allas stora förtjusning för här hade julen anlänt. Vi hittade både julmust och glögg som vi nu har smakat på. Anna gillar julmusten men Karin tycker det var blaha. Glöggen fick bra poäng och jag blev glatt överraskad.

Lillfisen tyckte mest om pepparkakorna eftersom hon inte fick smaka av julmusten.

Julmust och julglögg

I dag har de äldre flickorna organisationsdag så på lunchen åkte vi till IKEA och åt. Vilken glad överraskning vi fick då julen anlänt till IKEA och vi hittade både glögg och julmust. Pepparkakor har vi köpt sen tidigare

Här blir det kalas i kväll 🙂

Äntligen slipper Karin lapp för ögat!

I går åkte vi till ögonläkaren med Karin. Lilla Disa fick också följa med för vi hade tänkt att göra en synundersökning även på henne.

Ögonkontrollen för karin gick riktigt bra och inte nog med att hon ska gå ner i styrka i vänstra glasögat (från 4.5 ner i 3,75) så behöver hon inte längre ha lappen varje dag i fyra timmar! Ögonläkaren sa dock att om hon har lapp medans hon läser så vore det bra. Toppen!

Så var det dags för lilla fröken bus och läkaren droppade vätska i hennes ögon. Medans det skulle verka gick vi tre och tog en fika. Smaskigt gott tyckte Disa.

En vacker dag

Det ser ut att bli en riktigt vacker dag hos oss på Island. Redan i går möttes vi av 14 grader varmt – tänk nästan varmare än i somras – och klar himmel. Fullmånen var fantastiskt vacker och senare på kvällen sprakade norrskenet igång.

Dagarna flyter annars på, flickorna har skolan och sina aktiviteter. I går hade Anna konståkning och nu har även hennes bästa kompis HuldaMaria börjat och det tycker förstås Anna är jätteskoj. Karin har sin volleyboll och hon tycker väl det är ok men jag tror minsann hon saknar dansen.

Så har vi då vår lilla trollunge. Hon trivs nu ordentligt på lekskolan och när du frågar henne om hon ska gå och leka med barnen så utropar hon JA! Hon har lärt sig att sjunga, vilket hon gör i princip hela tiden. Och hon älskar sin nygamla jacka 😉 För känner ni igen den här tjejen:

Och nu passar den lilla fröken som handen i handsken. Jättefin är hon, tycker vi.

Och gunga är det roligaste som Arndis vet. Hon vill helst göra det hela tiden. I går ville hon inte komma hem utan skulle vara kvar och gunga och trots att hon fick stanna kvar en extra kvart så gick stora signalerna igång och mamma fick bära henne till bilen.

Skön söndag

I fredags snöade det här på Island. Ska vi få en tidig vinter i år? Å andra sidan så passade det fint eftersom tjejerna redan dragit igång alla julfilmer. 🙂

I dag skiner i alla fall solen även om det är riktigt kallt.

Det blev en fin dag tillsammans. Disa fick gå och leka i lekparken. Mamma fick en liten egentid och gick en lång promenad i skogen. Alla fick gå och bada och Karin Inga fick göra det hon gillar bäst – baka. Hon gjorde crunsch till efterrätten som bestod av glass, glaserade äpplen och päron varvat med crunsch.

Nu är det bara några dagar kvar tills pappa kommer hem igen och flickorna har redan börjat räkna ner.

Parken i laugardalur

Den här lördagen åkte hela familjen med Anna Björk när hon skulle åka skridskor. Och medans hon tränade skridskor passade den övriga familjen på att ta en liten promenad i laugardalsparken. Där var det nu ordentligt höst – men ändå riktigt vackert och höstens alla sprakande färger glittrade runt omkring oss.

Att få titta på änderna är ändå roligast, tycker Disa.

Videy

Förra året vid den här tiden åkte vi över till den lilla ön Videy. I år tog vi pappa B med oss och vi fick en fantastiskt härlig dag – och mellandag då solen sken på oss och vi kunde släppa alla tråkigheter med huset.

Vi kommer alltid att förundras över Videy. Samhället som blomstrade upp och försvann lika fort. Som mest bodde det 137 personer på den lilla ön men populationen var inte långvarig och när folket försvann – försvann även allt annat också. Det enda som finns kvar är kyrkan, huvudbyggnaden och skolan. Det finns också en liten kyrkogård på ön. Det är få som är begravda och det är besynnerligt att se den stora grav som dominerar gården. Det får en att fundera över vilken tragedi som rådde där små barn dog innan 7 års ålder och även fadern dog tidigt.

Naturen är enastående och du får en mycket fin dagspromenad om du går runt ön. Videy är förstås också mest känd för att Yoko Ono har placerat sin fredsstaty för sin framlidne man John Lennon. Den tänds årligen den 8 oktober.

På bio för första gången

Då var det äntligen dags för lilla Disa att få prova på bio. Och hon såg mycket fram emot det. Frågade du Disa – ska du gå på bio? Utropade hon JAAA!!

Fast det här med att sitta still var minsann inte så lätt. Så gå på bio gick hellre än bra. Pappa B fick gå ut minst tre gånger. Men hon var så tuff i sina nya kläder,  skinnjacka och timberlandskor.