Författare: Anna Maria

Hon utvecklas enormt under den här tiden. Ett av de stora uppgifterna som de gör i lekskolan kallas för ”Lubbi”.

Lubbi det är en hund och letar efter ben med bokstäver på och barnen får leta efter benen och lära sig vilken som är just deras bokstav. Disa kan sin bokstav, pappas, mammas, Karins, Annas (och vi har ju lika dana bokstäver säger Disa förtjust) och så kan hon alla kompisarnas bokstäver också. Hon berättar om bokstäverna titt som tätt.

Hon har även börjat utvecka finmotoriken för att färglägga och nu såg vi för första gången att hon höll i pennan rätt. Hon visade att vi skulle rita en gubbe emellan tummen och pekfingret (ni vet där i hålan) och där ska pennan ligga för att hon ska kunna gripa ordentligt. Hon koncentrerar sig och ritar nästan helt innanför linjerna. 🙂

Det var mycket nöjda och glada föräldrar som gick ut från lekskolan den här dagen. Fröknarna hade nämligen bara gott att säga om våran lilla Dísa.

Ni som känner till historien så var vi mycket besvikna på hennes förra lekskola där hon verkligen vantrivdes och det visade hon med att vägra deltaga i dagen och tvärvägrade att prata.

Allt det där är som bortblåst i dag. Hon har två favortikompisar och hon deltar i lek på ett helt annat sätt vad hon gjorde då hon var ny på lekskolan. Hon får extrahjälp med isländskan och den har hon utvecklat bra.

Hon är glad, lydig och lyssnar på vad fröknarna säger.

För att inte tala om hur hon har utvecklat finmotoriken och kan i dag skriva sin första bokstav A och hon har utvecklat sina teckningskonster.