Om södra Island har sin gullfors så har norra delen sin egna fors; Godafoss. Mullrande vattenmassor trycks med en fasansfull kraft ut för stupet och det låter och för en himla massa väsen.
Mäktigt. Hänförande vackert.
Dimmuborgir
Här bor dd isländska julnissarna. Japp, det är sant. Här har vi ju inte en nisse utan hela 13 stycken. De är inte alltid så snälla utan kan vara lite illvilliga om baren inte varit snälla och gått och sovit på rätt tid. De kommer en efter en ner från Dimmuborgir från och med den 11 desember. Barnen ställer en sko i fönstret och som sagt, har de varit snälla får de något gotteri eller en liten present men om de varit stygga får de en potatis.
Mamma till nissarna är Gryla och hon har en svart katt som spejar på familjerna och det sägs att hon åt de barn som inte fick nya skor och kläder till jul. Nuförtiden är hon mest till för att skrämmas och nog är hon riktigt ful. Hon sitter inlåst i julhuset i Akureyri. Pappa heter Leppaludir och även han är ful som stryk.
Disa ville inte riktigt tro oss men när hon fick se en liten grotta med fårskinnsbädd så blev hon ganska häpen. Kan det vara så att de verkligen bor här?
Dimmuborgir är som en labyrint och det gäller att följa uppsatta vägmarkeringar. Det fick Anna och Karin bli varse om och fick traska ganska rejält innan de hittade ut igen.
Ett mäktigt landskap kan vi nog alla hålla med om.
Mývatn
Det finns en självklar förklaringen varför området fått sitt namn. Mý, eller mýfluga på isländska är ilskna ettriga myggor som envist surrar runt ditt huvud och älskar att bita i öron och hårbotten.
Området är förstås också känt för terminologi och att komma till Hverasvæðið vid Mývatn är som att stå vid inkörsport till helvetet. Det bubblar och ryker ur en ljusbrun sörja. Stanken är fruktansvärd men är förstås inget annat än svavel. Riktigt sura ägg alltså.
Sjön själv är magiskt vacker som du gärna skulle vilja sitta ner och njuta av ett tag. Om det inte var för Mýflugorna…
Ja ja ding dong
Tänk att den lilla nordliga staden helt plötsligt fick en plats på världskartan när den omtalade beryktade men feel good och populära filmen Eurovision hamnade på Netflix.
Den pittoreska staden är annars mest känt för sina valsafaries. Och med tanke på att den ligger inte fullt en timmes bilfärd från Akureyri så blev det en lämplig dagstur.
Campinglivet tar på krafterna och efter att ha blivit väckt av ett par brölande polacker klockan sex så känns hemma än mer upskattat. Tältet är fuktigt och det börjar lukta ruttet gräs. Hotell känns som ett bättre alternativ just numen skam den som ger sig.
Sagt och gjort, bilen packades och vi styrde kosan mot norr. Om det regnade i Akureyri så bjöd Húsavík på betydligt bättre väder. Först ett besök på badhuset för att få bort tältlukten.
Därefter var hela familjen vrålhungriga. Det blev ett besök på Gamli Baukurinn. Det är en liten mysig restaurang inrett helt i trä. Inredningsdetaljer går i marint och vikings tema och det hänger många fina träsniden på väggarna.
Det serverades gigantiska pizzor som smakade riktigt bra. När alla var mätta gick vi längs den korta kajen och tog bilder på de hus och kyrka som visas i filmen.
Vi hittade även de små älvhusen. Det kändes nästan som att de hade koll på dig när du gick därifrån. Tänkte de kasta en kniv mot mig montro? ?
