Hästarna har varit inne på stall en längre tid men det är inte förräns nu som vi har kommit igång att rida ordentligt. AB trillade som bekant av Rodi förra året och slog sig både här och där. Det har förstås läkt sedan länge men ärren i själen sitter fortfarande kvar. Efter första ridturen i lördags var hon så rädd att hon skakade.
Mamma finner på råd och tycker att AB får börja från början igen. Det vill säga rida i skritt inne i paddocken. Sagt och gjort och första ridturen hade hon i söndags. När ridlektionen var klar säger hon: ”Det här får vi göra varje dag nu”
Och redan nu börjar det gå så mycket bättre. I går fick hon träna på att göra halt, räkna till 10 för att sedan skritta fram igen. Hon fick göra volt och sedan avslutade hon med att vi lekte ”ett två tre fyra fem Dimmalimm” Hon var riktigt nöjd med dagen.