Dagen då Karin Inga försvann

Klockan halv tolv ringer det i mammas telefon. Det är från lekskolan. De frågar om hon hämtat Karin eller om det är någon annan som hämtat Karin Inga. Inte vad mamma vet. Lekskolefröken förklarar att Karin Inga varit borta i snart en timme och alla är jätterädda och letar överallt.

Ingen Karin Inga finns någonstans.

Mamma sätter sig i bilen och kör det fortaste hon kan till lekskolan. Alla letar, alla är upprörda och en del gråter.

Till slut hittar vi Karin Inga. Hon hade klättrat högt upp i ett träd och inte svarat på tilltal.

Gudskelov att allt slutade lyckligt.

När mamma och Karin Inga kommit hem får hon en jättekram och mamma förklarar för henne att det var ingen som var arg utan alla var så otroligt rädda att något skulle hänt lilla Karin Inga. Mamma visade henne bilden på Madeleine McCainne, flickan som blev kidnappad och ingen vet än i dag vart hon finns.

Karin Inga förstod.

Hon kramade sin mamma och tyckte det var en lättnad att det hela var över.

KI har tappat en tand

Hela världen rasade samman för lilla KI i morse. Hon har under en tid haft sin ena framtand lös och under de senaste dagarna har den varit ordentligt lös. Mamma tyckte att hon skulle vicka bort den i morse men se det ville inte lilla KI. Och vill inte lilla KI, ja då blir det som hon vill.

Till sin egen stora förfäran. För när hon mosat in två pannkakor på raken så utbrister mamma: Men NU har du tappat din tand!! Och ve och fasa, inte nog med det. Lilla KI svalde den med pannkakorna… huvva ligen så ledsen ett litet liv kan bli.

”Nu kommer inte tandféen och hämtar min tand och nu får jag inga guldpengar”

Mamma kom på gott bot. ”Vi skriver ett brev till tandalven där vi förklarar vad som har hänt. Tandféen ser det mesta förstår du så du ska se att du nog får dina guldpengar. ”

Sagt och gjort. Mamma skrev och AB läste upp för sin syster och kontrollerade att mamma hade skrivit rätt.