Den här vintern har det snöats rejält i omgångar. Nu var det dags igen och det är en ofantlig tur att vi åker mestadels buss nu förtiden. Annars hade vi inte fått ut bilen den här morgonen. När mamma kom hem från jobbet fick hon skotta rejält.
Benjaminsdöttrar – systrar som bor på Island
Den här vintern har det snöats rejält i omgångar. Nu var det dags igen och det är en ofantlig tur att vi åker mestadels buss nu förtiden. Annars hade vi inte fått ut bilen den här morgonen. När mamma kom hem från jobbet fick hon skotta rejält.
Det är inte ofta som mamma får med sig de äldre tjejerna till stallet. När det vankas nygräddade våfflor, ja då är det svårt att inte låta bli 🙂
Gott Nytt 2016. Den första dagen på året invigs med att gå och vinterbada.
Sista dagen på 2015 och förhoppningsvis sista nyårsaftonen som vi firar på nedre våningen. Nästa år firar vi med all sannolikhet på övre planet med nytt fint kök och med en helt annan utsikt än vad vi fick i år.
Nu gick det ingen större nöd på oss här på nedervåningen och vi ställde till med storkalas. Gravad lax och rökt ankbröst till förrätt. Beaf Wellington till huvudrätt och en 80-talsklassiker – glassbomb – till efterrätt.
Så gick hela gatan tillsammans och såg på den stora brandbrasan och därefter sköts det som vanligt en massa raketer.
Ja Gott Nytt 2016
Att Anna Björk kan åka skridskor, det vet vi alla vid det här laget, men att hennes minsta syster också är en fena på skridskor, hade vi ingen aning om. Det här är den första riktiga gången som hon åker skridskor och det tog henne inte många minuter förrän hon sprang fram som om hon aldrig gjort annat förut.
Karin har också blivit enormt duktig.
Vi fick en härlig stund i skridskohallen den här dagen.
Juldagen betyder ledigt och den dagen då du gör som minst. I alla fall långt fram på dagen. Så även i år – men eftersom vi har hästarna inne på stall behövde vi förstås gå ner och titta till dem, mocka och ge dem mat. Arndis älskar att vara i stallet så hon ville absolut följa med.
De andra flickorna var ute och gjorde en snögubbe.
Ingen nämnd – ingen glömd – men vi tackar för alla de fina julklapparna. Flickorna, mamma och pappa är riktigt nöjda med alla sina fina julklappar.
Här är ett axplock av dem:
Klockan 18 går hela familjen i Hallgrimskyrkan. Det är en rofylld underbar stund i kyrkan som ger ett slags avlsut till den svenska julen och en början av den isländska julen som börjar när klockorna och himlasepelet plingar in till en stämningsfull Stilla Natt. Då börjar den isländska julen
Och då har också farfar Markus slutit upp till familjen. Hans hedersuppdrag är att göra den isländska potatisen – bruna kartofler – som äts till den tradtionsenliga hamborgarhryggurinn. Flickorna älskar farfars potatis – och det kan kanske bero på allt socker?
Ett annat inslag på julafton är också något som vi och 90% av alla andra svenskar gör kl 15. Och det är att dricka kaffe, äta bullar och kakor och titta på Kalle Ankas julhälsning.
Vanligtvis brukar vi åka ner till innerstan i Reykjavik, som alla de andra tiotusentals isländingar brukar att göra. I år ville tjejerna annorlunda och tyckte att familjen skulle ha uppesittarkväll, titta på tv och spela spel.
Så sagt och gjort. Här spelades det spel och tittades på tv. Alla med spända förväntningar att nu börjar äntligen julen. Vårt lilla primitiva utrymme var välstädat och julpyntat. Så nu kunde julen börja!
[youtube]https://youtu.be/SuRxI7youwU[/youtube]
Anna Björk hann bara gå ut genom kyrkodörren när mamma drog henne till sidan om dörren och klädde henne i den nya dressen för skridskouppvisningen. De skulle göra en ny variant av the Christmas Carol av Charles Dickens. Anna skulle vara bubbelflickorna.
Nu blev det lite pannkaka av alltihopa för Anna hann inte dit i tid. Så kan det tyvärr bli ibland när två stora evenemang krockar med varandra. Hon fick dock vara med i slutskedet av julshowen plus att hon fick vara med på julfesten som var efteråt.
Söndagen den 13:e blev en hektisk, stressig men så otroligt rolig och trevlig dag. Det började med att mamma skjutsade Anna till skridskorna. Det var generalrepetion för julshowen som skulle vara senare på kvällen.
Därefter hade vi julfest med Disas lekskola
Då var det äntligen dags för the big Day för lucia. Vi som tränat hela hösten, Anna skulle sjunga solo och Karin skulle vara Pippi.
När det började dra i hop sig fick Karin scenskräcksångest. I den större bemärkelsen och hon ville inte alls vara med överhuvudtaget. Det här måste varit den dummaste idén som någon påkommit, tyckte Karin och tyckte livet var mest skit.
Som tur gick stressen över för Karin och hon intalade sig själv att hon minsann skulle blien perfekt Pippi. Hon klädde sig och gjorde framträdandet med bravur.
Anna sjöng så nackhåren reste sig.
Konserten blev en succé av dess like och gjorde rekord på rekord.
Så fantastiskt roligt!
Det varnades i radion för varje 10:e minut. Gå inte ut. Förbered dig för orkanstormen. Ta hand om barnen, hästarna och flytta in hästtransporter i ridhall som en extra åtgärd och skydd från orkanen.
Butiker stängdes. Arbetsplatser stängdes.
Mamma sprang runt och slog ner de gigantiska istapparna som bildats på huset.
Därefter infann sig myskänslan. Allt klart. Allt åtgärdat. Här satt vi varma inomhus med varm choklad och en trevlig julfilm. Vi såg Barbies julfilm och nötknäpparen. Och lyssnade på vindernas makter.
Nu blev det inte riktig lika häftigt som vi förväntat oss men den levde rövare både här och där och nog hördes den rejält utanför fönstrerna.
Det var många år sen nu – då Anna och Karin var riktigt små – som vi sist gick på teatern ”leitinn að jólunum” som betyder Vi letar efter julen, som är en fantastiskt vacker vandring på teatern där de berättar om julen, hur julen såg ut förr i tiden och hur julen ser ut nu. Den ger en liten tankeställare om hur viktigt det är att ta vara på kulturen och varandra. Flickorna och mamma hade en mycket trevlig stund.
Anna skulle sjunga i Harpan med sin kör. Vi var alla uppdressade inför årets julkorttagning så det är klart att man då måste dansa när du hör musik.
[youtube]https://youtu.be/GhcQ-5VWhaY[/youtube]