Om vi kände oss lugna och nöjda med gårdagen så satt hjärtat i halsgropen och klumpen i magen växte sig så stor att jag i princip mådde illa. Tågstrejken som är ett faktum utvecklades till rena rama katastrofen och panikångest.
Bilen som vi hade hyrt vägrade bilbolaget att lämna ut – eftersom jag inte hade något internationellt körkortsdokument. Jag har då aldrig varit med om dess like förut? Så många gånger som jag hyrt bil så har jag aldrig behövt något annat än mitt vanliga körkort. Nu tror jag bestämt att de här var några skammers som satt det här i system för vi var visst inte de enda. De visste 100% att alla i panik försökte boka hyrbil då tågen stod helt stilla. Att avboka går förstås men du förlorar ändå en liten summa. Och många små summor blir till stora summor….
Så vad i hela friden gör vi nu, sa jag till Disa. Bilbolaget visste minsann vad det gjorde för de hänvisade till Avis och Hertz. Jo pyttsan. Men där kostade veckan fem gånger så mycket. Jag kollade Uber. Det gick på 502 euro så även om det är otroligt mycket pengar så är det ändå MINDRE än om vi skulle hyra bil. Shit alltså.
Det fanns alltså inget annat alternativ.
Vi fick en stor fin bil och vägen till Courmayeur är fantastiskt vacker med många små bondesamhällen med vinrankorsplantage.
Och nu kom till slut till vår slutstation. Allt gott och vi kan pusta ut.
Det är fantastiskt vackert och ger ordentligt flashback från när jag var här och åkte skidor.
Om jag nu hade sett fram emot fantastiskt god italiensk mat så måste jag erkänna att fruns matkonst är något begränsad 🤪 På kvällen serveras pizza liknande frusen grandiosa och dounot.
