Benjaminsdöttrar – systrar som bor på Island
Höstens första tävling. Anna klarade programet med glans och hon var särskilt nöjd över att hon klarade de nya svåra tekniska stegen. Det blev ingen placering den här gången och Anna var lite besviken över det. Det tar hon igen nästa gång!
[youtube]https://youtu.be/6M6J0T1HPxw[/youtube]
Höstens stor höjdpunkt var då äntligen här. Flickorna hade planerat det här in i minsta detalj. Vi dekorerade utomhus, innomhus, maten och oss själva. Flickorna hade med sig kompisen Telma och det målades och grejjjades med kläder och ansiktsmålningar.
Klockan halv sju gick så hela klanen, inklusive lilla Disa, och knackade dörr och sjöng för föräldrarna. Det samlades in godis så det räcker gott och väl ända fram till jul.
Vid sju-tiden träffades hela gatan för knytkalas och Halloween-maskerad.
Men nu äntligen är det bara en vecka kvar till höstens stora happening. Gatufesten, Halloweenfesten och trick and treat festen. Ja, det här är något som flickorna börjar prata om redan i början på året eller egentligen redan efteråt när fest är slut. ”Nästa år ska jag vara …. ” och så börjar fantasin att skena iväg.
Den här gången hade de hjälpt till att städa och vika tvätt så de fick välja sig fyra saker i den amerikanska affären. Sen blev det dags att dekorera för Halloween eftersom de tyckte minsann det gick lika bra att pynta för det som vi pyntar för jul och påsk.
Nu för tiden bakas det på löpande band i det här huset. Karin är en höjdare på att baka! Den här gången gjorde hon en kanelsnäcketårta, dvs hon gjorde vanliga kanelbullar som hon la tillsammans i en kakform och vips blev det en hel kaka. Och den blev supersmaskig!
Det är nästan som julafton varje gång pappa kommer hem ifrån Norge. Han har alltid med sig godis och presenter till flickorna.
Disa fick en jättefin vinteroverol.
Jubileum för Svenska Föreningen på Island och vi var där både på barnevenemanget och vuxendelen.
På barnens del gicks det tipspromenad och kan man tänka sig vem som vann? Våran Karin förstås 🙂 Så duktig och målmedveten som vanligt.
Då kom den – första riktigta höstsjuveckan. Först ut var faktiskt mamma som mådde värre än pesten och när hon repat sig något så när så var det Arndís tur. Hon har roat sig med att titta på julberättelser från Ankeborg. Att se den de första 10 gångerna gick väl ganska smort men nu när vi närmar oss 50 gånger så känns den aningen tjatig.
Tänk att barn har sådant behov av att repetera sig. 🙂
Vi hade dock en liten paus idag och lekte lite med tågbanan – med filmen igång i bakgrunden så att säga.
Trots en sjuk mamma så fick Disa komma ut lite den här dagen medans vi väntade på Anna Björk som tränade skridskoprogram. Det var en underbar höstdag och Disa tyckte det var jättekul att få springa av sig lite energi och leka med alla de olika lekplatserna i djurparken.
Det har blivit lite skrivet här inne vilket beror mest på för lite tid och för mycket att göra. Plus att mamma har börjat på nytt jobb så hon har inte riktigt hängt med på sistone.
I alla fall så har vi nu äntligen fått byta taket och det ordnades under den senaste turen som pappa Benni var hemma.
Disa hon går på sin gymnastik och tycker det är fantastiskt roligt. I dag var det hoppa och skoppa och nu börjar hon även att kunna vara med och ta instruktioner.
Karin har sin gymnastik och har bivit uppflyttad ett snäpp högre upp. Det tyckte hon förstås var jätteskoj och dessutom är den gruppen lite större vilket betyder att hon fått mer kompisar. Det betyder också att hon tränar på andra tider än tidigare så nu har även hon fått lära sig att åka buss. Det fungerar hur fint som helst. Hon har också börjat på ”klubbar” i skolan och där får hon baka och pyssla.
Anna har sina skridskor och ska nu få ett eget program som hon ska sedan tävla i. Hon ska tävla i Reykjavik två gånger i höst och på våren ska hon få åka till Akureyri och tävla. Stort.
På lördagarna går mamma och flickorna och havsbadar, något de gör året om. Det finns en fin anläggning som heter Nauthollsvik där det finns varm källa, bastu och fin strand vid havet. 7,1 grader var det i vattnet i dag
I dag fick Disa göra något som hon tyckte var fantastiskt roligt. Vi gick på barngymnastik. Disa hon sprang, skrattade och var totalt orädd för att springa runt på den uppsatta banan.
[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=6fs7CozwzMY[/youtube]
Så kom vi då äntligen i väg för att plocka lite blåbär. Hela lördagen och halva söndagen ägnades åt de små runda, söta goa bären. Hela fem liter fick vi i hop och flickorna var duktiga på att både passa sin lillasyster och plocka bär.
Mamma gjorde sylt på hela kalaset så nu har vi sylt för hela vintern.
Disa tyckte det var roligt att vara hos afi för där får hon – nästan – springa som hon vill. Och det gjorde hon. Rätt var det var hade hon sprungit långt in i hästhagen men då fick hon snabbt höra att där var det inte så bra att vara.
Väl hemma igen och vid middagen hade flickorna en diskssion som får vem som helst att dra på smilbanden.
Karin: Jag heter Arndis!
Arndis: Nej, du heter Karin!
Anna: Vad heter jag?
Arndis: Anna!
Anna pekar på mamma: Vad heter hon?
Arndis: mamma!
Nu fyller både Karin och Anna in: nej hon heter Maria
Arndis funderar både länge och väl. Neeeeeej, hon heter mamma! Inte lurar ni mig inte!
Söndagen tillbringades på landet hos afi Markus. Det tyckte både Markus och flickorna om. Vi tittade till hästarna, flickorna fick åka fyrhjulning och vi kollade in om det blev lite blåbär. Och jodå det börjar arta sig. Det blir blåbär i år 🙂
I all denna eviga takfråga börjar vi nu se en liten strimma ljus. Mötet som skulle varit med grannen i lördags blev aldrig av eftersom de behagade sig att inte komma dit. Så nu ligger rätten helt på vår sida.
Materialet är beställt. Vi har börjat måla bräderna som ska bli till takkanten. På torsdag eller fredag börjar vi att byta tak!
Det är de små detaljerna som gör helheten. Ja, så brukar det säger och det stämmer. Definitivt. Se de här fönstrena. Den ena visar hur de båda såg ut innan den nya kantskivan. Och det andra fönstret visar hur det blev med den nya kantskivan.
Sån fantastisk skillnad. Och så mycket finare 🙂
Ja, då var vi hemma igen och det är alltid skönt att komma hem. Den här gången fick vi flera dagars ledighet innan jobb och lekskola drog igång. Flickorna däremot har ledigt ett par veckor till och börjar inte skolan förrän den 23 augusti.
Vi passade på att njuta av det goda vädret och vi hann även med en tur till Reykjaviks zoo.
