Wienersnitzel

Om det var något som stod högst på matönskelistan när jag var liten så var det just denna klassiska paradrätt. Särskilt om den var gjord på pappas och farmors vis.

Det ska egentligen vara gjort på kalvinnanlår men eftersom det inte tillhör vanligheterna varken i svenska eller isländska matbutiker så finns det en genväg och trix som gör att den blir precis lika bra, om än innte ännu bättre, om du gör den på skinka.

Trixet ligger i förberedelsen och stavas mjölk 🙂

Du börjar med att banka ut skinksnitslarna så att de blir lagomt tunna. Därefter lägger du dem i en bunke och häller mjölk över. Det här ska göras helst på morgonen om du ska servera det på kvällen. Då blir de så där möra som vi vill ha snitzlarna.

Dubbelpanering:

• vetemjöl (salt och peppar)
• ägg
• ströbröd

De mjölkblöta snitzlarna läggs först i mjölet för att sedan doppas i uppvispat ägg. Därefter läggs de i ströbrödet och stek dem sem i en järnpanna på låg värme. Jag brukar lägga dem på en plåt och genomsteka dem klart i ugnen. Då bibehåller du krispigheten.

Tillbehören är lika viktiga som snitzlarna själva. Jag vill ha kokt potatis som får en touch av persilja över sig. Brunsås är en självklarhet likasom de kokta gröna ärtorna. Och jag vill ha de frysta ärtorna. Konserv är inte att rekommendera i de här sammanhangen.

Så är det då det här med garnityren. Wienersnitzel ska ha en citronskiva, ansjovis och kapris som kronan på verket.