Anna Maria Det sägs att när barnen vuxit upp så skaffar du dig hund. Nu var det visserligen helt oplanerat men jag måste erkänna att när jag satt där helt själv på första adventsmorgonen med bara hundarna omkring mig så kände jag både värme och faktiskt lite ensam. Att de stora tjejerna, som ramlade hem vid tre-tiden på natten, inte hade någon som helst lust att vakna tidigt för att njuta försmaken av julen, hade jag en viss förståelse för men maken snarkade länge och väl fram till klockan 11 och Disa hade valt att sova borta hos sina kompisar.
Nu gick det iofs inte någon större nöd på mig för huset är redan färdigpyntat och det lyser så fint ur alla fönstar och så har alla tomtarna hamnat på sin plats. Där satt jag i nya soffan och tittade på årets julkalender. Och jag måste säga att den lovar verkligen gott. Riktigt välgjord och spännande, om du frågar mig.
Vid lunchtid hade maken vaknat och det var dags att bege sig till Domkyrkan för den sedvanliga årliga svenska gudtjänsten. Vi har en ny präst iår men han skötte sig riktigt bra. Efteråt avnjöts adventsfika och söndagen fick till slut sin mysiga välbehövliga adventsstund.
Nu har jag lovat Disa att till andra advent ska vi ha vår egna mysiga adventsfrukost. Jag kan inte vänta…
