Anna Maria Att fylla 17 år är nog första riktiga steget till att vara vuxen. I förrgår fyllde hon år, mellantösen, och det var första gången som hon inte var hemma över natten och ville inte heller fira med föräldrarna på kvällen.
Ett viktigt led i att klippa navelsträngen och ta de första rejäla stegen i att vara självständigt vuxen.
Själv flyttade jag hemmifrån när jag var 17. Och jag kan se väldigt många liknelser i KI i mig själv. Målmedveten, självständig och jag kan själv. Sån har nog varit ända sen hon var liten. Jag kan tycka att hon är aningen för egoistisk emellanåt och familjen får ofta lida för hennes me, myself and I tankar. Fast jag är helt säker på att hon upplever det inte så. Hon ser sig inte som självisk och tycker att vi har helt fel när vi påpekar likanande.
Hon är helt enkelt bara en självständig och målmedveten tjej som vet vad hon vill och har en riktigt stark vilja. Och det har hon fått helt ifrån sin mamma.
Hon är också vansinnigt målmedveten om sitt utseende. Och hon har fått tag på en grabb som är precis lika som henne. Snillen briljerar helt enkelt.
Dagen efter födelsedagen fick familjen som tur är chansen att fira hennes födelsedag. Vi skulle ha gått till den superpopulära mathallen på Posthusstraeti men där fick vi helt tji. Det fanns inte en enda sittplats.
Vi gick istället till Hafnartorg, som också är en ny mathall och den har en lite lyxigare ton och maten är helt enkelt gudomlig.
