Anna Maria Även om dagen var helt fantastisk och vandringen ett utav det bästa jag gjort på mycket länge så kändes det nästan som att snubbla på mållinjen. Vulkanen slutade spruta dagen innan så denna röda magnifika magma var ett minne blott. Däremot så kände vi den gigantiska värmen av den 1200 gradiga magman och lukten likaså. Nu hade vi en svag vind så det var absolut ingen fara för oss men av och till kändes svaveln blandad med klor ganska markant.
Jag sa att det luktar precis som toaletterna gjorde på Island förr i tiden. Svaret tillbaka sa att de luktar fortfarande så men nu har du bott här så länge att du känner inte av det längre. Och så är kanske fallet?
Vandringen till Meradalur är relativt enkel. Den breda vandringsleden tar dig först till förra årets utbrott som ligger som ett svart täcke. Trots att skorpan börjar bli ganska hård nu så känner du värmen om du sträcker ut handen. Lägger du dessutom handen på lavan så värmer den ganska bra, vilket betyder att det är inte särskilt långt till den glödheta magman.
I mittenpartiet är det oehört stenigt så att vandra dit utan ett par rejäla skor kan äventyra hela vandringen. Själv hade jag ett par stenhårda Mendelkängor och trots vissa snesteg så klarade sig anklar och fötter sig riktigt bra.
Totalt vandrar du 16 km fram och tillbaka med en bestigning på 850 meter.
En kanondag helt enkelt.
