Ju fler år jag bor här på Island destu mer vill jag fira Sverige. Jag vill hålla kvar i alla traditioner och jag verkligen älskar att få dyka ner i traditionen och njuta.
Jag vet att det numer blir på ett ganska platoniskt sätt eftersom mitt sätt – är sällan verkligheten i Sverig längre där min variant är någon form av en muterande hybrid av ursprunget.
Morgen började med dessa underbara bilder från kungahuset i Stockholm
Familjen uppskattar i alla fall alla mina hybridvarianter och det är väl ändå det som är huvudsyftet.
På förmiddagen stod jag och ordnade 120 kanelbullar. Nåväl, det var visserligen findus bake off men doften i köket var lika ljuvlig som om jag hade gjort det från grunden.
Därefter klädde jag upp mig i den fina svenska nationaldräkten och vi begav oss den grönskade parken mitt inne i Reykjavik.
Normalt brukar det vara svenska ambassaden som arrangerar evenemang för nationaldagen men vi har en ny ambassadör som hellre ville luta sig bekvämt tillbaka bakom Covid och slängde ut ett virtuellt paket han fått smidigt sänt till sig från Sverige. Tragiskt, om du frågar mig.
Svenska Föreningen på Island ville annorlunda så vi tog saken i egna händer. Picknick i Hljomskalaparken i Reykjavik och vi arrangerade tipspromenad, lotteri och så bjöd vi alla som kom på kanelbullar.
Och vad passar då inte bättre än att servera köttbullar, potatis, sås och lingonsylt till kvällsmat?
Till efterrätt hade jag gjort en rabarberpaj. Det finns några gamla rabarberstånd i närheten av stallet och varje vår går jag dit och plockar. Ljummen paj med vaniljglass. Ja, det är härliga smaker!
Kvällen avslutades med att se Ronja Rövardotter.
En svensk dag helt enkelt. Underbart!