Anna Maria …jag har kommit på mig själv. Jag har tappat relationen – till den här bloggen. Jag tar massor med bilder som jag tänker sätta in här. Men de är fortfarande kvar i kameran. Jag har massor med tankar som jag också tänker sätta in här. Men de är fortfarande kvar i huvudet.
Min blog och jag har en livkris i hop. Just nu. Undra om det går att gå i blogterapi, där jag och min blog får tala ut med varandra. Hitta felen och lösa dem så att vi hittar tillbaka till varandra igen?
Jo, för jag saknar verkligen min blog. Jag saknar tankarna som formas från tangentbordet, jag saknar pulandet med bilderna. Jag saknar att kunna gå tillbaka och se vad som hänt genom dagarna som gått.
Nystart med andra ord.
Förövrigt så börjar förkylningen sakta men säkert dra sig dit pepparn växer. Tiden hemma ägnas visserligen inte åt träning utan mer som hejjapåmamma när flickorna tränar dans.
Nästa vecka är det nystart även där.
Hemma går jag mest och myser över att min man är hemma igen. Och att han har fått igång bollen med att fixa hemma. Till helgen ska det bli utrensning av röran som invaderad tv-rummet nere. Här ska det sorteras, slängas och bli ordning och reda.
Och dessutom som öppnar en av våra största matvarukedjor en ny butik – typ i huset brevid där vi bor. Eller på andra sidan gatan då, för att vara mer exakt. Nu kan vi gå och handla.
Perfekt.