Anna Maria Ett av det som jag bokstavligen älskar med den isländska kulturen så är dess spontanitet och dess positiva inställning till inbjudningar. Får du en inbjudan så möter du upp. Att inbjudan kommer med kort tidsvarsel har inga som helst hinder. Så enkelt är det. Inbjudan och du kommer. I onsdags fick vi en inbjudan till en femtioårsfest. Festen skulle hållas två timmars biltur från Reykjavik i en föreningslokal som låg vid foten av Eyjafjallajökul.
Japp, korrekt den vulkanen som hade sitt utbrott i fjol. Fast det syntes inte mycket av vare sig dennes tidigare utbrott eller Grimsvötn. Det var ordentligt grönt och bra mycket mer sommar än vad vi har här i Reykjavik. När vi kliver in ser jag långväga gästar som färdats i mer än fyra timmar. Längden på resan stöter som sagt inga hinder. Blir du bjuden så kommer du. Det var uppdukat långbord i en jättestor sal och jag tror inte jag tar i om det var närmare 150 personer som slutit upp.
Det här är häftigt.
Det bjöds på traditionell isländsk festmat. Helstekt lamm, brunade potatis, sås, ärtor, majs, rödkål och sallad. Och det är så gudomligt gott. Vi var ordentligt hungriga efter resan och det smakade så bra. Till det bjöds en Castillo del Diablo som verkligen passar ypperligt till denna rätt. B erbjöd sig att köra så för en gångs skull fick jag mig ett glas…
Det sjöng, spelades klassisk musik, varav denne som jag länkat till häruppe. By the way, varför går det inte embedda youtube i inläggen, utan bara få sådana här länkar?
Till bords hade jag ett par som bodde i Kirkjubærskloster. Det var just det området som blev värst drabbat av Grimsvötn och jag kunde förstås inte låta bli att fråga hur du tar emot ett sådant besked om vulkanutbrott så nära inpå. Hon skrattade och sa att hon var på fest en bit därifrån och att hon hade sina barn ensamma hemma. Vägen var avstängd till området men öppen från. Vilket betydde att hon fick inte åka hem men det gick att åka från. Hon hade lite svårt att förstå detta tänk. Hon ville hem till barn och alla djur. Men för att svara på din fråga, sa hon, så tar vi sådana besked med ro. Inget att oroa sig för i onödan…
Flickorna hade vi fått barnpassning till så det var lite lyx att kunna bege sig på fest på tu man hand. Det är inte ofta vi har möjlighet till det. Vi var inte hemma förräns vid halv tre och när E ringde halv nio och sa att natten gått bra och barnen hade vaknat. Ja då var det en viss fröken som var aningen trött.
Vi hämtade flickorna och åkte till IKEA. Där bjöds det på gratis brunch till ära av nationaldagen som är i morgon. Det satt fint kan jag lova. Flickorna fick ansiktsmålningar…