Grundafjördur

På juldagen åkte vi västerut och besökte Bennis äldsta syster Anna Dora. De bor på en hästgård strax utanför Grundafjördur och bedriver hästuppfödning.

Vi fick en härlig dag med bra väder och tjejerna började med att åka skridskor på den lilla sjön nedanför huset.

Isländsk jul

Vi brukar gå i Hallgrimskyrkan men eftersom Karin Inga ska konfirmeras nästa vår så gick vi i hennes kyrka Lindakyrka. Den gudtjänsten är minst sagt annorlunda.

När kyrkan är slut tar isländska julen vid och då äts det än mer mat 😉 Här serveras det Hamborgarhryggur med afi kartofler och sås. Afi kartofler, där är sockrad potatis men det är farfar som gör dem. Vid sådana tillfällen äter tjejerna med full aptir.

Efter maten är det då äntligen dags för alla julklappar. Som de har väntat 🙂

Julaftonsmorgon

Denna morgonen vakande vi till ett vintervitt wonderland med ett tjockt lager av pudersnæ på marken och träden. Det såg ut som ett julkort.

I år bytte vi plats på vår julmorgonsplats och vi åkte djupt in i Heidmörk. Där tände vi sedvanlig julbrasa, åt våra stekta äggsmörgåsar och drack kaffe / choklad.

Lucia

Vi började egentligen redan i går då vi lussade för ett företag här i Reykjavik.

Men den stora dagen började med ett lussande hemma hos ambassadören. Det blev stämningsfullt och mysigt. Efteråt fick vi smaka julskinka och andra juliga godsaker.

På kvällen var det då dags för den stora konserten i Seltarnarneskyrkan och som alla andra år blev det riktigt lyckat. Både mamma och Disa var med i tåget.

Morgontimma på zoo

När morgonens skjutsning blev för mycket för mamma så fick vi istället en riktigt kvalitetsstund på zoo.

När vi åkt med Karin till träning kl. 09 och Anna kl, 09.30 så fick Disa följa med till skridskohallen för precis brevid ligger nämligen Reykjaviks zoo. Och så här års är det inte någon rusning dit så vi var i princip ensamma den här morgonen,

Det innebar att Disa fick hjälpa till att mata både renarna och sälarna. Det tyckte hon var fantastiskt roligt!

Äntligen snö!

Som våran lilla Disa har längtat. Varje morgon har hon kollat och suckat att det är bara mörkt och trisst ute. Men så helt plötsligt som kom då snön och hon var inte länge för att börja be om att få åka till vår lilla pulkbacke för att åka snowracer.

I dag blev det äntligen av! Hon kom hem med sin kompis A, som verkar ha det lite halvrörigt hemma för hon kommer med genomskinliga plastskor och barfota! Är du inte kall om fötterna sådär frågade jag? Jo, nog är jag lite kall. Inte kan du åka pulka sådär, så vi åkte hem till henne och hon fick nya sockar och vinterskor. Ute var det just då -8 grader kallt…

Så hämtade vi Disas bästa killkompis B och så bar det iväg till backen.

Jösses vad det var mycket tjut i magen när de dundrade ner med en hejdundrande fart!

Underbart härliga barn!

Väl hemma igen så vill Disa prova nya badkeret. Och hon vet precis hur hon vill ha det. Badbomb, julmust och musik, Och så tonad musik.

Hon kan hon våran Disa!

Traditionsenlig första advent

Det har varit en fantastisk dag. Vi började dagen med storfrukost och första ljuset tändes i adventsstaken.

Därefter sedvanlig adventsgudtjänst i Domkyrkan i Reykjavik där både mamma, Karin och Arndis deltog.

Mamma höll sitt sedvanliga innledningstal:

Hjärtligt välkomna till adventsfirande med Svenska Föreningen 2019. Jag heter Maria och är ordförande i Svenska Föreningen.

Adventsmässa och kyrkkaffe på det svenska residenset nämns första gången i ett styrelseprotokoll från 1972. Som många vet var föreningen enbart för kvinnor och det var inte förrän 1983 som det första gången näms att männen var inbjudna till adventskaffe hos ambassdörsresidentet.

1989 hölls den första julmässan som vi idag kallar för svensk adventsgudtjänst.

Och efter att ha bott här på Island i 20 år så har första advent fått någon slags mutation där det blir ingen första advent om jag inte får denna stämningsfulla stund i Domkyrkan för att sedan avnjuta svensk adventsfika hos ambassadörsparet.

I veckan som gick cirkulerades det bild från 1800-talet på en slående lik Greta med stora löpsedlar som frågar om hon är en tidsressinär?

Ibland önskar jag verkligen att det gick att resa i tiden. Särskilt till andra tider där det firas första advent. Jag minns min barndoms advent där vi tände första ljuset på morgonen och frukosten var större än vanligt, kl 11 gick vi i kyrkan för att därefter bege oss till Storgatan för att vandra längs affärerna för då var det julskyltningssöndag.

Jag minns det med spänning för veckan innan var fönstrerna övertäckta med brunt papper och kl. 14 på första advent revs pappret ner och affärerna hade gjort fantastiska julpynt. De som hade tomtar som rörde på sig var förstås mest intressant. På gatan stod flertalet tomtar som delade ut mandariner och pepparkakor.  Och det dracks varm choklad.

Men om det gick resa tillbaka i tiden skulle jag vilja besöka min farfar och farmor tid. Vi pratar 40 tal. I veckan hittade jag nämligen två andra bilder. Min farfar var slaktare och charkuterist och de hade en liten butik där lokalbefolkningen kunde köpa kött, korv och skinka över disk. Inför varje jul, juldekorerade han fönstret till den lilla fabriksbutiken. Där hade det radats upp skinkor, mortadeller, korvar med juldekor emellan. I fönstret låg också en kristyrdekorerad rökt spädgris. Med äpple i munnen. Det anses nog som groteskt i dag men det var ju faktiskt många som hade en sådan dekoration mitt på julbordet.

Forna minnen som än i dag värmer i hjärtat. 

Idag, just nu, ska vi njuta av årets advent. Och det är dagens upplevelse som vi tar med oss in i framtiden. Jag och svenska föreningen önskar er alla en riktigt trevlig advent och stund här i Domkyrkan.

Jag vill presentera vår präst: kyrkoherde Gudrun Karls Helgudotter.

Karin Inga läste adventsbön:

Adventsbön av Margareta Melin

”Adventsljusen tänder vi ett efter ett, en brinnande bön för sanning och rätt. 
Det första ska lysa i mig djup härinne, bevara mitt hjärta och värma mitt sinne. 
Det andra ska lysa för alla jag känner, att alla får plats och kan leva som vänner. 
Det tredje ska lysa för alla som lider, som kämpar och drömmer om lyckliga tider. 
Det fjärde ska lysa för marken och skogen, för luft och för hav och vår framtid på jorden. 
Adventsljusen tänder vi ett efter ett, en brinnande bön för sanning och rätt.” 

Disa fick hjälpa till och tända ljuset

Efter gudstjänsten var det dags för adventskaffe hos ambassadören och fru

Och som vi alltid gör efteråt. Ett besök i julbutiken och jullandet på Blomaval.

SkridskoDísa

Hon började egentligen redan förra året och säga att hon skulle allt vilja gå i Anna Björks fotspår och börja träna konståkning. Då höll hon på med simning och var riktigt duktig på det. Dilemma, tyckte mamma, som ville nog helst se Disa gå sin egen väg och inte härma efter de äldre systrarna Hon hade redan provat gymnastik som Karin Inga men det passade inte Disa alls.

I höstas så bestämde mamma att det var ok att prova konståkning om hon lovade att ge simningen en lite längre chans. Det gick Disa med på och kommer under både hösten och våren träna både simning och konståkning. Nästa höst måste hon välja. Anledningen är förstås att antalet träningar kommer att krocka med varandra och det går inte att fokusera på två så pass tidskrävande idrotter på en gång.

Det ska bli intressant vad hon väljer. Och det kommer inte bli lätt för henne för hon tycker simning är lika roligt som konståkning.

I alla fall så fick hon nya skridskor och skridskobyxor i födelsepresent och behöver vi tala om att det var ingen som behövde tjata på henne att klä sig färdigt?

Arndís Sofia 7 år

Idag fyller våran lilla busunge 7 år, Som hon har väntat efter den här dagen. Klockan halv nio i morse kunde hon inte vänta längre utan då kom hon och kröp upp i mammas säng och tyckte att nu var det minsann dags att vakna

Många presenter fick hon. Skridskor, skridskobyxor, playmobil julkalender, mysoverol, myssockar, pyjamas och av mormor fick hon en necessär med My Little Pony och där i fanns det My little Pony dushcreme, eltamborse med My little Pony, My little Pony tandkräm, deo och läppbalsam.

Mamma förberedde kaffekalaset och sen gick vi iväg på skridskoövning så då fick hon prova sina nya skridskor och byxor

Klockan 14 kom faster Kristin och hennes dotter Rakel, Pappas moster Rebecka och hennes man Thorgeir, halvbroder Stefan, gudföräldrarna Ingvar och Ingibjörk plus kusinen Saga.

Det hade bullats upp med fika och Disa fick mer fina presenter.

Ostkakans dag 2019

Sedan 2004 firas ostkakans dag i Sverige. Det ville Svenska Föreningen sprida vidare så idag firades ostkakans dag hemma hos Ambassadören Håkan och Fru Åsa.

Det var i måndags som vi gjorde ostkaka hemma hos Sofia och det var nog bland det roligaste vi gjort på länge. Lite bökigt, stökigt och tidskrävande men oj vad roligt! Nu har mormor fått som uppdrag att komma med mera ostlöpe och bittermandel för det får vi inte tag på här.

Tjejerna hade aldrig smakat ostkaka förut men de tyckte det var jättegott! Så nu blir ostkaka till jul!

Här kommer lite bilder ifrån eventet.

En ny tv!

Det började egentligen då vi var i Akureyri och tjejerna började klaga över att mamma minsann jobbar på ett IT bolag som har både Lenovo, Sony och Google Home som sina varumärken och här har vi en tv från stenåldern! Ska det aldrig bli någon ändring på det eller? Vi vill ha en tv som har internet, Netflix och Youtube!

Och det kunde vi ju faktiskt hålla med om. TV:n har väl nästan 13 år på nacken och var en av de första platt-tv som kom på marknaden och påminner nästan som gamla tub´tv:n

Mamma började leta runt och hade väl som plan att det skulle bli årets julklapp. Men de nya tv-apparaterna gick åt som smör i solsken så att när den tv:n som vi ville ha gick ner på ”endast 4 kvar” du kunde inte mamma hålla sig så i dag kom hon hem med den nya.

Och det är en viss skillnad om vi säger som så 😉

Före 🙂

Halloweenhelgen avklarad

En häktiskt helg går till ända. En helg fylld med tävling både lördag och söndag, dramatik och spänning. Underbart att få vara deltagare i döttrarnas sporter. 🙂

Däremellan hann vi med att fira Halloween. Precis som förra året firade vi det hemma men med trompi. Huset var dekorerat och vi lagade mat i temat Halloween.

Hela familjen var utklädda och sminkade

Söndagen avslutades så med att gå på bio och se Adams Familly. Den var väl sisådär men nu kan vi i alla fall lämna Halloween nöjda bakom oss. Nu står Disas födelsedagskalas framför oss och det ska vi förstås fira med trompi.

SEN kan vi börja fokusera på julen. Den har vi ju redan tjuvstarat på men efter Disas födelsedag kan vi mer officiellt lägga energi på den.

Fröken finemang

Hon kan – våran Disa. Det här mötte mig i dörren när jag kom hem. Och vad i herrans namn gör du, Disa?

Letar mina vantar.

Jodå, nog hade jag sagt i morse att när hon kom hem från skolan skulle hon plocka fram sin skridskotröja och vantar.

Fröken finemang gjorde i alla fall det som mamma sa att hon skulle göra 🙂

Hästar och Halloween

Vädret har visat sig från sin bästa sida under både lördag och söndag. Och överhuvudtaget, generellt sätt har vi haft fantastiskt år, vädermässigt sätt. Klarblå himmel och vindstilla vilket också gjort att vi har haft fantastiska norrsken. Hela himlen har bokstavligen exploderat.

Det har varit en lugn helg fyllt av normala rutiner. Skridskor för Anna Björk och Dísa och gymnastik för Karin.

På söndagmorgonen åkte pappa, mamma och Disa och tittade till hästarna. Även söndagen bjöd på en klarblå himmel och det var en ren fröjd att komma till hästar och se hur bra de har det. De kom springande så fort de såg oss och vi gav dem bröd och godis. De var riktigt feta och vinterpälsen hade börjat komma.

Väl hemma igen så bar det iväg till Laugardalur. Mamma för att jobba i kiosken i skridskohallen och Karin och Disa gick in i Reykjavik Zoo. Det vankades spökhus. Fast en timme senare kom de tillbaka och sa att spökhuset inte öppnade förrän kl 15 och det var just den tiden då mamma hade jobbat klart.

Under tiden hade Disas kompis Benjamin ringt så även de var på väg till Zoo.

Vi fick vänta i en evighet för att komma in i späkhuset och det var faktiskt riktigt välgjort med en riktig spökhistoria och bra dekorationer. Det vankas ju Halloween i nästa vecka så det var en fin start till denna tradition.

Kairns kompis Karen var också med oss i dag

Att gå omkring på is har alltid lockat alla barn i alla tider. Och vi går förstås och väntar på att någon ska gå igenom och bli blöt. Och jodå, Benjamin lyckades allt. Nu finns det gott om varma källor i Laugardalen och denna lilla pojkbysing är nog inte sen att hitta på nya hyss. Vips var han ute ur Zoo och gick till den varma källan och värmde de kalla fötterna. Disa var inte sen att hänga på.