Skridskor

Om det är något som Anna Björk gillar så är det skridskor. Redan som lill-liten ville hon inte gå av isen och hon åkte runt, runt, runt. Nu. Äntligen ska hon få börja på konståkning. Det blev lite ändrade planer för dansen och hon kommer inte dansa riktigt lika mycket som tidigare. Det ger mer spelrum att pröva något nytt.

Hon valde skridskorna direkt.

Under mellandagarna var vi i laugardalshöllin och åkte skridskor.

God Jul

Anna med sin nya telefon

Anna Björk månadsbild

Anna Björk 9 år och 6 månader

Dan före julafton

De sista ärendena klarades av dagen innan julafton och det inhandlades en ny julduk.

På kvällen och enligt isländsk tradition åkte hela familjen ner till Reykjaviks city för att avnjuta julens riktiga start. Vi började med att gå ut och äta på Fjalakötturin och åt en härlig hummersoppa och en riktigt bra torskrygg.

Därefter hade vi en ordentligt tur för vi hann precis ut till torget då började ”tenorerna” sjunga. De här fyra höll en världsklass och sjöng arior så hela Reykjavik stannade.

Julgran 2013

Pappa B tog flickorna med sig och åkte för att köpa en julgran. Och i år lyckades de verkligen att finna en fin gran. Vi fick en riktigt fin disney Christmas tree 🙂

Lilla Disa tyckte det här var riktigt spännande och blev så exalterad av alla julgranskulor att hon stod på näsan ner i kartongen och där satt hon en bra stund och tittade noggrant på alla röda glänsande kulor.

Månadsbild Arndís Sofia Birgitta

Arndís Sofia Birgitta 1 år och 1 månad

Momor och morfar har kommit

Det blev en lång resa för mormor och morfar. Planet var försenat i mer än sex timmar. Det var glada flickor som äntligen fick hit mormor och morfar. Vi hade gjort iordning sovrummet med nya sängar, julpynt och julljus. Mamma hade förstås julpyntat lite varstans 🙂

Månadsbild Karin Inga

Karin Inga 7 år och 10 månader

Julmarknad och Frosen

Vilken härlig dag. Ja, det tyckte mamma i alla fall och jag tror nog att vi flickor är riktigt nöjda med dagen vi med.

Vid halv elva hämtade vi Linda, AB´s danspartners mamma, och vi åkte ner till Harpan där det var julmarknad – eller matmarknad då – där mottot var att allt var tvunget att vara hemproducerat. Vilken fantastisk upplevelse. Hummerbuljong av bästa kvalitet, korvar av alla de slag, sylter, bröd, getostar. Vi flickor sprang omkring och smakade på allt möjligt och mamma gick loss med stora plånboken. Hon var riktigt nöjd med dagen.

När vi var färdiga tyckte Linda att vi skulle gå och fika någonstans. Sagt och gjort så gick vi till Café Paris. Där beställde vi in två jultallrikar som var mer än vad vi hade förväntat oss. Så fantastiskt fin mat och i mängder dessutom.

När vi var riktigt mätta och belåtna åkte vi hemåt för att lämna Linda och hämta Palli, sonen och AB’s danspartner. Det var biodags. Vi gick och såg Frosen, den nya Disney filmen och det var riktigt, riktigt bra.

Disa kommunicerar

Det är under den senaste veckan som Disa har börjat kommunicera lite mer markant. Tidigare har det varit de jordnära beteendena som att hoppa i stolen och ropa ”mamma” när skeden inte kommer tillräckligt snabbt eller att hon ”hohohoar” när maten kommer och hon är hungrig. Eller skrika då för att tala om att något inte står rätt till.

För några dagar sedan så har hon börjat peka. Hon pekar på det hon vill ha. Och hon pekar och säger ”ta”.

Hon är särskilt förtjust i sin tandborste. Den vill hon alltid hålla i när vi byter blöja. Och hon bokstavligen gillar att borsta tänderna. Jag kan inte minnas att mina andra två tjejer var så tokig i att få borsta tänderna?

Hon står nu mycket stadigare och hon har återupptagit gåendet med gåvagnen. Nu kan hon kontrollera farten lite bättre och går först jättesnabbt för att sedan bromsa in. När hon tycker det känns vingligt, ja då släpper hon och står still för att sedan gå ner och krypa.

Krypa är ändå bäst. Och hon har en attans fart. Att gå längs med bord och stolar är också skoj. Som att trycka på dvd-spelarens avstängningsknapp. Här är hon också medveten om att hon gör något hon inte får eftersom hon vänder sig om och kontrollerar om vi ser henne eller inte. Ett sätt att få uppmärksamhet med andra ord.

En oväntad upplevelse

När julfesten med dansen var slut blev vi medbjudna att lyssna på Salka och Anita som skulle sjunga i en frikyrka som ligger i ändan av våra gata. Det blev en oväntad härlig stund i kyrkan och där tillochmed president Olafur Grimsson och Islands biskop slöt upp. Och inte nog med det, därefter blev vi bjudna på lättare förtäring. Jätteskoj och jättegott 🙂